Julkalender på Fri Köpenskaps hemsida

Under december 2002 skrev vi texterna till en julkalender, som publicerades på Fri Köpenskaps hemsida. Texterna skulle kortfattat beskriva julfirandet i olika länder jorden runt. För varje dag kunde man klicka på en lucka för att läsa dagens text. Längden fick vara högst 700 tecken per berättelse.
   Här är de texter vi tog fram.

December

 

1

Jul i Holland – Svarte Petter kommer med julen

I Nederländerna firar man julen två gånger. Den 5 december är det Sinterklaas-afton, som har en fastare förankring än den vanliga julen, även om den idag märks allt mer. Tomten, Sankt Nicholas, kommer klädd i biskopsdräkt några veckor tidigare i båt från Spanien tillsammans med sin medhjälpare Svarte Petter. I båten finns presenter till barnen och Nicholas ankomst brukar nu direktsändas i TV.
   Trots att Sinterklaas-afton är en stor dag är det är inget som hindrar att man utbyter julklappar även under julen. Maten under dessa dagar kan vara en fondue på kalkon, fläsk eller nötkött, olika efterätter, kakor som kan vara formade som en bokstav, marsipan och kerstbrot, ett julbröd med frukt.

December

 

2

Jul i Mexiko – Tuppen toppen på julen

I Mexiko inleds julen med Las Posadas (ung. härbärge). Den pågår i nio dagar med start den 16 december och då ordnas processioner, som ska påminna om Marias och Josefs letande efter nattkvarter. Då och då stannar processionen utanför något hus och ber om husrum, men svaret blir oftast nekande.
   Julen kulminerar med Noche Buena, julafton, då det sent på kvällen hålls Missa de Gallo, Tuppens mässa. Efter mässan går man hem och äter en traditionell julmåltid, bestående av traditionella mexikanska rätter. I en del familjer äter man också kalkon och skinka. Man också gärna sötsaker, som colaciones (jordnötsgodis) och rosca de reyes, ett sött bröd format som en kungakrona och med kanderade frukter.

December

 

3

Jul i Italien – Fisken dominerar julen

Traditionellt julfirande i Italien har två ursprung: firandet av Jesu födelse (det italienska ordet för jul, Natale, betyder födelsedag) och en hednisk tradition från romarriket, då "Saturnalia" firades vid vintersolståndet. Idag finns spår av detta kvar i adventsfirandet.
   Under en traditionell jul i Italien ska man äta en julmiddag, främst bestående av fisk. På ett välförsett julbord kan finnas 10–20 olika fiskrätter, vilka ofta serveras med linser. Fisksorterna varierar, i Rom finns det på ett traditionellt julbord en capitone, en ål som serveras stekt eller grillad.
   Sötsakerna man äter under julen är till exempel panettone (en fruktkaka), torrone (nougat) och panforte, pepparkakor ungefär.

December

 

4

Jul i Ryssland – Gröt från gemensam tallrik

I Ryssland kommer julen senare än hos oss. Där tillämpar man ännu den julianska kalendern, vilket gör att man ligger 13 dagar efter de länder som använder den gregorianska kalendern. Därför infaller julen i Ryssland den 6 januari.
   Den måltid man äter på julaftonen ska enligt traditionen inte innehålla något kött. I familjer där man följer den ortodoxa traditionen äter man en speciell gröt, som kallas kutya. Den görs på vete eller andra sädesslag. Gröten innehåller även honung och vallmofrön. Ofta äts kutyan från en gemensam tallrik.
   En traditionell julmåltid ska bestå av 12 rätter. På bordet finns då fisk, borstj, ett kålhuvud fyllt med hirs, varm torkad frukt och mycket annat.

December

 

5

Jul i Etiopien – Pannkaka blir gaffel

I Etiopien är cirka 40 % av befolkningen kristna och tillhör den koptiska kyrkan. Dess kalender stämmmer inte överens med vår, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.
   Julen är här främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet. På juldagsmorgonen går man i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan, som kan pågå i tre timmar.
   Julmåltiden består ofta av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och doro wat, en kryddig kycklinggryta, vilken är huvudrätten. Bitar av injera används istället för gaffel när man äter grytan.

December

 

6

Jul i Libanon – Dags för bönskörd

Cirka två veckor före jul brukar de som firar jul plantera frön av bönor och linser i bomull. Till jul har plantorna blivit 15 cm höga och används som dekoration i den julkrubba, som finns i många kristna hem i Libanon.
   Tradionellt brukar man under juldagens förmiddag besöka vänner och serveras då kaffe, drinkar och kanderade mandlar. Den viktigaste måltiden under julen är lunchen och släkten brukar samlas hos farföräldrarna eller hos den äldsta sonen. Lunchen består ofta av kyckling med ris och Kubbeh, en rätt gjord på krossad vete, som blandas med kött, lök och kryddor. Till detta dricker man vin eller arak. Som dessert äts Büche de Noël, fransk chokladtäckt rulltårta med en krämig fyllning.

December

 

7

Jul i Chile – Klappöppnig först efter midnatt

I Chile är det högsommar i december, men jultomten kommer ändå till de chilenska barnen. Han kallas Viejo Pascuero, den gamle julmannen och kommer i sällskap med sina renar. Eftersom skorstenarna oftast små i Chile, kommer tomten istället genom ett fönster med sina presenter. Julklapparna öppnas dock inte förrän efter midnattsmässan.
   Julmiddagen i Chile består av grillat eller kokt kött eller kyckling med kokt potatis och sallad, med fruktsallad som dessert. Typiskt för det ett julbord i Chile är Pan de Pascua, ett torrt bröd med kanderad frukt, som påminner om tyska smörstollen. En vanlig juldrink är Cola de Mono, apsvans. Den består av brännvin, mjölk, nejlikor, kaffe, socker och muskotnöt.

December

 

8

Jul i Spanien – Klappar i skor

Det är inte tomten som kommer med julklappar i Spanien, utan de tre vise männen och de gör det på trettondagsafton. Barnen lämnar sina skor utanför dörren på kvällen och under natten läggs presenterna i skorna.
   På natten till juldagen går man i midnattsmässan och äter därefter en middag, där "Pavo Trufado de Navidad", julkalkon med tryffel, spelar huvudrollen. Därefter går många ut på gatorna dansar till gitarrer och kastanjetter. Det finns en speciell juldans, "jota", med text och musik som är många hundra år gammal.
   Det äts mycket godis under julen, t ex marsipan och "turrón", en nougatliknande sötsak med honung och mandel, som har sitt ursprung i förkristna kulturer vid Medelhavet.

December

 

9

Jul i Sydafrika – Jullunch utomhus

I Sydafrika kommer julen mitt i högsommaren och temperaturen brukar ligga runt 30 grader. Skolorna är stängda för det fem veckor långa sommarlovet. I vissa delar av landet är det nästan karnevalskaraktär på julveckan med musik och festande. Många familjer firar julen med en stor lunch utomhus, braai. Julmaten kan bestå av antingen kalkon, en stek eller spädgris, gult ris med russin, grönsaker och plumpudding.
   I många hem hänger man ett snöre i taket, där man sedan hänger upp julkorten allteftersom de kommer med posten. Juldekorationerna brukar i övrigt bestå av att man klär fönstren med glitter och bomull och dekorerar hemmet med tallgrenar.

December

 

10

Jul i Danmark – Chefen bjuder på julmaten

Motsvarigheten till vår adventsljusstake är i Danmark en adventskrans. Det är en sed som, precis som julgranen, har sina rötter i Tyskland. Till Danmark kom adventskransen ungefär vid första världskriget. Kransen kan vara försedd med ljus och band i de danska färgerna rött och vitt.
   Motsvarigheten till svenska restaurangers julbord är i Danmark julefrokost, jullunch. Ofta bjuder arbetsgivaren på en julefrokost, som ibland pågår väldigt länge. Denna jullunch kan bestå av sill, grönkål, skinka och korv. Till detta förstås det speciella danska julölet och snaps. På julbordet hemma kan finnas anka, äppelskivor med sylt, fläsksvålar, skinka och mycket godis, som marsipan, nougat och choklad.

December

 

11

Jul i Brasilien – Svala kläder för tomten

Eftersom Brasilien en gång var en portugisisk koloni härstammar många jultraditioner från Portugal. En sådan är Presépio, en utställning av födelsescenen i krubban. Traditionen har sedan 1600-talet var starkast i nordöstra Brasilien, men idag kan man se en Presépio i hemmen, kyrkor och butiker på många håll i landet.
   Tomten heter här Papai Noel och bor enligt traditionen på Grönland. När han kommer med presenterna är han klädd i svala sidenkläder, eftersom det är som varmast i december.
   På ett traditionellt brasilianskt julbord ska finnas kalkon, ibland skinka, färgglatt ris, mycket grönsaker och frukt. Alternativet för dem som inte har råd med detta är kyckling eller bönor med ris.

December

 

12

Jul i Rumänien – Plommonbrännvin värmer till jul

På julaftonskvällen kan man i Rumänien se grupper av barn dra från hus till hus och sjunga julsånger, läsa poesi och berätta gamla sägner. Den som går i täten bär en stor stjärna av trä, Steaua, vilken är klädd med blankt papper och dekorerad med klockor och färgade band. I stjärnans mitt finns en bild av den heliga familjen.
   Under ett traditionellt julfirande äter man bland annat en nyslaktad gris, helst ska slakten ske på Ignatiusdagen den 20 december, och dricker vin eller plommonbrännvin till den. På julaftonen, som kallas Nosterea Domnului Isus, äter man Turta, en tårta i flera tunna lager som är fylld med smält socker eller honung och valnötter eller hampfrö.

December

 

13

Jul i Japan – Nian är jul för japaner

För japanerna har inte julen någon religiös betydelse, mindre än en procent av befolkningen är kristna. Under 1900-talets senare del började julen ändå firas, framför allt bland yngre människor. Firandet består ofta av en festligare måltid och utbytande av presenter. Under julmåltiden äts gärna kalkon och en speciell jultårta.
   I många städer finns julgranar uppställda. Även i en del hem har man julgran, vilken då kan köpas färdigdekorerad med små leksaker, lyktor och en svan-origami. En relativt ny tradition i Japan är daiku, "nian", vilken syftar på Beethovens nionde symfoni, som i jultid framförs på många platser. Ibland deltar jättekörer i den mest berömda delen "Sång till glädjen".

December

 

14

Jul i Kanada – Många traditioner att välja bland

Julfirandet i Kanada beror mycket på vilket land i Europa invånarnas förfäder kom från. De fransktalande besöker midnattsmässan på julaftonskvällen äter därefter "reveillion", en måltid som kan pågå i flera timmar.
   Kanadensare med engelskt påbrå som vill fira jul som sina äldre släktingar festar med stekt gås eller nötkött samt plumpudding. Hemmen dekoreras med tranbärskvistar och annat vintergrönt.
   I kanadensiska hem där man har kvar tyska traditioner hänger man äpplen, kakor och godis i granen och fäster en adventskrans i taket.
   De ukrainska immigranternas ättlingar äter på julaftonen "Sviata Vecjera", den heliga måltiden med tolv rätter. Kött och mjölk får inte ingå i maten.

December

 

15

Jul i Polen – Inget kött på julafton

Julklappar är ingen stor del av julfirandet i Polen, istället lägger man ned stort arbete på mat och att dekorera hemmen. Men Sankt Nicolaus, som tomten kallas, finns med i firandet och kommer med klapparna före julaftonsmiddagen, som startar när mörkret fallit. Gwiazdka, lilla stjärnan, kallas den första stjärnan som syns, vilken ska påminna om Betlehemsstjärnan.
   Julmiddagen kallas Wigilia (av det latinska ordet för vaka) och är årets mest genomarbetade måltid. Det serveras inget kött, men måltiden är festlig ändå. På bordet ska finnas minst elva rätter, vilka det är varierar mellan landsändarna. Vanligt på de flesta bord är dock en kaka med vallmofrön, rödbetssoppa och katrinplommonmunkar.

December

 

16

Jul i USA – Tomten surfar in julen

I USA infaller två stora helger med en månads mellanrum: Thanksgiving den fjärde torsdagen i november och julen. Maten är ofta densamma vid de båda högtiderna: kalkon med sås och t ex tranbärssylt och kanske sötpoatismos. Moset blandas med ägg, socker, vanilj, smält smör och hälls i en form, täcks med en smet av socker, mjöl och nötter och gratineras i ugnen. Man äter också mycket sötsaker och ginger bread, en något mjukare pepparkaka.
   I varje stat finns lokala jultraditioner. I Kalifornien kommer tomten på en surfbräda, i Alaska hälsar man julen genom att bära runt en käpp med en stjärna på toppen från hus till hus, på New Orleans gator leder man runt en stor oxe som dekorerats med julpynt.

December

 

17

Jul i Egypten – Fasta i väntan på julen

Egypten är ju ett muslimskt land, men där finns också många kristna. De flesta av dessa tillhör den koptiska ortodoxa kyrkan. Julen firar man i samband vår trettonhelg, dvs den 7 januari, som är den 29 dagen i den koptiska månaden Khiahk. I 43 dagar före jul iaktar man fasta och äter inte kött eller mjölk. Dagen före jul ska de koptiskt kristna delta i en julgudstjänst, där många bär nya kläder.
   Efter gudtjänsten äter man en julmåltid, bestående av soppa, en rätt av kött och ris som kallas fatta och en särskild julkaka, Kahk, som är dekorerad med ett kors. Till detta kan man dricka en söt dryck, sharbat. Många äter också kyckling, grönsaker, frukt och glass och flera sorter alkoholfria drycker.

December

 

18

Jul i Filippinerna – Bananblad på julbordet

I Filippinerna börjar julen med att man från den 16 december och nio dagar framåt går i morgon- eller kvällsmässa. Ungefär samtidigt dyker juldekorationerna upp på offentliga platser och dessa är en blandning av spanska och amerikanska traditioner. Kontorsbyggnader, kyrkor och husfasader dekoreras med lampor som bildar olika jultema.
   Julmaten har influenser från Kina, Spanien och USA. Utanför kyrkorna vid mässorna finns stånd där kyrkobesökarna kan köpa godsaker som "puto bumbong" (en klibbig riskaka) eller "bibingka" (en knubbig och svampig riskaka, med kokos med bananblad som omslag. Julmiddagen kan bestå av helstekt gris, ugnsstekt fylld kyckling eller kinesisk skinka - och edamerost.

December

 

19

Jul i Island – Många tomtar

På Island har man 13 jultomtar! Jólasveinar kallas de och med början den 12 december kommer de en om dagen ner från fjällen för att överlämna presenter till barnen. Barnen ställer en sko i fönstret, där tomten ska lägga presenten. Har de inte varit snälla kan de få en potatis istället. Tomtarna har olika egenskaper och heter saker som Stelben, Lillen, Grytskraparen, Dörrsmällaren och Korvtjuven. På julaftonen är alla 13 tomtarna på plats och med början på juldagen lämnar de sedan, i samma ordning som de kom, en och en bebyggda trakter och drar sig mot fjällen igen.
   Julskinka är en ny tradition, som importerats från Danmark. Snöripa åt man annars mycket förr, eftersom den var lätt att jaga.

December

 

20

Jul i Nya Zeeland – Jordgubbar och grädde på julbordet

Trots att julen infaller mitt i sommaren i Nya Zeeland är tomten klädd i sin vanliga rödvita dräkt i de julparader som brukar ordnas i städerna. Det är dock inte som varmast i december, högsommaren brukar infalla i februari, så julmaten brukar man äta inomhus. Julmiddagen följer ofta den engelska traditionen och består då av kalkon och plumpudding. Ingen julmiddag är dock komplett utan en Pavlova, en efterrätt på maräng som dekoreras med kiwi och jordgubbar och som äts med mycket vispgrädde.
   Men somliga vill trots värmen ha en vit jul och ibland firas ytterligare en jul i juli, då det är mitt i vintern. I hemmen finns då julgran och annat som hör julen till. Och så ger man julklappar även då.

December

 

21

Jul i Grekland – Julfirandet inleds fyra på morgonen

I Grekland är påsken årets största högtid, men julen kommer inte långt efter. Julafton är en vanlig dag, då butikerna har öppet framåt kl 22. Det kan dock hända att barn går runt från hus till hus och sjunger julsånger. En del av dessa har sitt ursprung i det gamla bysantinska riket. Som tack för sången får man fikon, mandlar, valnötter och massor av godis.
   Julen inleds med att kyrkklockorna ringer till mässa vid 4-tiden på morgonen på juldagen. Senare äter man julmiddagen, som kan bestå av kalkon, fylld med kastanjer, ris och pinjenötter. Sötsakerna kan bestå av kourambiethes, en nötkaka, och baklava, gjord på flera lager degplattor och fylld med mandlar och kanel och indränkt med citronsaft.

December

 

22

Jul i Finland – Bastu och gravbesök

Finskt och svenskt julfirande har många likheter, men det finns även skillnader. Pikkujoulu, Lilla jul, är en sådan. Lillajulsafton, dagen före första advent, har firats sedan 1920-talet. I en del hem hade man åtminstone förr då en liten bordsgran med ljus i och alla skulle få någon liten julklapp. Idag har Pikkujoulo ytterligare en betydelse och har blivit beteckningen på den personalfest med jultema som många företag ordnar i december.
   Att äta gott hör till under en finländsk jul. Efter ett bastubad på julaftonen äter man t ex skinka, rosolli (en sallad med bl a röda bönor) och ugnsbakade lådrätter, som kålrots- och potatislåda. Före middagen besöker många familjegraven och tänder ett ljus.

December

 

23

Jul i Tyskland – Hemland för våra julseder

Tyskland är ursprunget för många av våra julseder. De första pepparkakshusen bakades i Tyskland i början av 1800-talet. Lussekatter härstammar från Tyskland och kallades först för djävulskatter. En gammal sed i landet är också att ta in ett träd i huset som en symbol för fruktbarhet och framgång, därifrån kommer julgranstraditionen. Även adventsljus och adventsstjärnor är utvecklingar av tyska seder.
   De moderna jultraditionerna varierar lite mellan landsändarna. På julafton är det dock vanligt att det äts gås eller karp. Av de vanligaste bakverken kan nämnas "Stolle", en mäktig kaka med russin, och "Lebkuchen", en mjuk julkryddad kaka med socker- eller chokladöverdrag, samt marsipanbakelser.

December

 

24

Jul i Sverige - ...och så är det dags för en svensk jul

Under 23 dagar har vi berättat om julfirande jorden runt. Nu är det dags för oss att gå hem och fira en svensk jul med Karl-Bertil Jonsson och Kalle Anka, sill och skinka, grisfötter och dopp i grytan, lutfisk och risgrynsgröt, julkorv och köttbullar, julknäckebröd och vörtlimpa, julöl och mumma, ris à la Malta och knäck, ischoklad och pepparkakor. Efter maten dansar vi "Små grodorna" och andra ringlekar runt den pyntade granen i väntan på att tomten ska komma med klapparna.
   Tidigt imorgon kanske några orkar gå i julottan. Senare under juldagen och annandagen besöker många av oss släktingar och äter ännu mera julmat.
   Fri Köpenskap önskar alla läsare och kalenderklickare en riktigt God Jul!




© H-G Larsson Information AB och respektive fotograf.
E-mail till H-G Larsson Information AB
hans-gunnar.larsson@telia.com

Tillbaka till Webbtexter

Tillbaka till startsidan