|
"Det
finns alltid mer att lära"
I början av 90-talet inrättade
dåvarande Gröna Konsum en ny funktion som matmästare
i sin ledning. En av huvudarbetsuppgifterna för denna tjänst
var att stimulera matglädjen i butikerna och vara ett ansikte
utåt. Nu har Coop Konsum gått ett steg längre och
infört en matmästare i varje butik.
Ett av syftena med matmästarna är
att vi vill förädla yrket att jobba inom handeln, säger
Sander Johansson, Konsums ursprungliga matmästare, som
fortfarande innehar den titeln.
Under de senaste årens kostnadsjakt har
arbetet i butik mycket kommit att handla om att beställa varor
och plocka upp dem när leveransen kommit. Nu ska matmästarna
se till att kunskap om mat som hur den ska hanteras och vad
kunden kan göra med råvarorna inte glöms
bort.
Vi ha inte alltid hunnit med att skapa
en relation till förpackningen, vad som finns i burken eller
paketet, säger Sander Johansson.
Att kunna tipsa kunden om vad som går att
göra med olika råvaror har blivit viktigare på
senare år, eftersom många kunder idag inte vet vad de
ska handla när de kommer in i butiken. Detta på grund
av att tiden för inköp och planeringen av inköpen
minskar.
En gång hade man kanske en specificerad
inköpslista med sig, idag kan man på sin höjd skriva
"tandborste", "tvål" och "mat", eller möjligen "frukost"
och "middag". Då ska vi kunna inspirera till vettiga inköp,
säger Sander Johansson.
Och det är detta som matmästarna
bland annat ska göra. De ska vara proffsiga i yrket
och de ska bli betraktade som proffs.
I början av 2001 startade Konsum en utbildning
för matmästare och idag finns det minst en matmästare
i kedjans alla cirka 400 butiker.
I butikerna kommunicerar vi mat och pris,
det har vi av hävd alltid gjort. Priset uppfattar kunderna
alltid, men vi vill också att kunden ska kunna se de skillnader
som finns mellan kedjorna. Vår profil ska vara att vi är
pådrivande inom mat och hälsa, säger Sander Johansson.
För att nå dit måste kunskapsnivån
höjas och det är matmästarna som ska föra vidare
sin kunskap till övriga medarbetare i butikerna. Matmästarna
ska levandegöra den förändring vi vill göra.
För att kunderna lätt ska kunna känna igen dem har
de en speciell uniform.
De exakta arbetsuppgifterna för matmästarna
varierar något mellan butikerna och är beroende av butikens
storlek, läge och liknande. Generellt kan man dock säga
att de ska utveckla kunskapen om mat och måltidslösningar
både hos övriga anställda och kunderna.
De ska inte bara vispa såser och
bjuda på korv, utan de ska, i samarbete med butikschefen,
se till att maten presenteras på ett bra sätt. Och i
lunchrummet ska matmästaren kunna låta personalen smaka
på nya produkter, berättar Sander Johansson.
När matmästarutbildningen startade började
man samtidigt utbilda en miljömästare i varje butik. Denna
person skulle ansvara för att Konsums miljöprofil blev
tydlig och se till att hela säljplaneringen fungerade. Men
med tiden har matmästarnas och miljömästarnas roller
sammanfallit mer och mer och därför är matmästarna
idag även miljöansvariga.
Med tanke på de långa öppettiderna
har det visat sig att det inte räcker med en matmästare
i butikerna, så i flera butiker finns det två eller
tre matmästare, berättar Sander Johansson.
För att utbilda matmästarna har Coop
Konsum byggt upp en matmästarskola, där utbildningen sker
både centralt och lokalt. Utbildningen sker i tre steg, där
matmästarna för varje avklarat steg får en gaffel
att fästa på arbetskläderna.
Den som ska bli matmästare måste vara
naturligtvis vara intresserad mat, exotiska rätter såväl
som husmanskost. Utbildningen tar upp råvaror, ekologi, drycker
och andra kunskaper som behövs. Man samarbetar också
med några restauranger när det gäller hur man dukar
ett middagsbord och där får de blivande matmästarna
även lära sig en del om vin.
Men utbildningen slutar egentligen aldrig,
även om man har fått tre gafflar finns det alltid mer
att lära, säger Sander Johansson.
Matmästaren
är butikens ansikte utåt
Ska kunna tipsa kunderna om allt från
det enkla till det exklusiva
Mikael Schylander är en av Coop Konsums
matmästare och arbetar i butiken Konsum Lägerhyddan i
Linköping. Han har hunnit få två gafflar av tre
och vid sidan av det ordinarie arbetet i butiken är han också
med och utbildar matmästare lokalt.
En av våra huvuduppgifter är
att knyta ihop kunskapen bland personalen med varorna och kundernas
intresse, säger han.
Mat- och miljömästarna är också
butikens ansikte utåt och deltar exempelvis på olika
medlemsaktiviteter.
Det första steget i utbildningen handlar
om att butikschefen får veta vad jobbet som matmästare
går ut på och vad som krävs av denne och av butiken.
Matmästarnas utbildning inleds med en sammandragning
i Stockholm, där man bland annat får lära sig hur
man arbetar med en säljplan och följer upp den i butiken.
Här tar man även upp ekologiska frågor, under ledning
av Coop Konsums miljöchef Mikael Robertsson.
Tillbaka i butiken ska vi sedan se till
att förverkliga säljplanen och även skapa en bjudning
i butiken, berättar Mikael Schylander.
Just nu verkar det vara populärt bland
kunderna när vi ordnar indiska och spanska bufféer.
I det första steget i utbildningen ingår
också en kryddskola i samarbete med Santa Maria och en såsskola
ihop med Arla. Man fördjupar sig då även i det asiatiska
och det sydafrikanska köket.
När dessa punkter är avklarade blir
det ett skriftligt prov och klarar man det får matmästaren
en första gaffel att fästa på kläderna.
I steg två ingår ytterligare fördjupning
i ämnet matkunskap. När matmästaren fått den
andra gaffeln får man i det tredje steget lära sig ännu
mer om matlagning och matens ursprung, men nu ska matmästarna
även delta i utbildningen av blivande matmästare.
Med jämna mellanrum trycker Coop Konsum
upp recept på olika maträtter, vilka är indelade
i olika kategorier. Det finns recept för den som har bråttom,
för den som ska ha fest, för den som är sparsam och
för den som vill äta vegetariskt, säger Mikael Schylander.
Dessa recept ska finnas samlade på
en ²matmästarpelare² och varje vecka väljer vi ut ett
recept där vi samlar allt som ingår i receptet på
ett ställe i butiken. Oftast är de här recepten inte
så avancerade, alla ska kunna tillaga rätterna.
En kund kommer in i butiken, det är några
dagar kvar till lön och ganska tomt i plånboken. Kunden
vill ha råd om en god men billig middag. Vilket tips kan du
då ge?
Falukorv är alltid gångbart
och det är inte svårt att ge den en ny skepnad med lite
enkla grepp. Där har vi en hel del recept, säger Mikael
Schylander.
Om vi då vänder på steken
och säger att kunden kommer in dagen efter lönen och vill
ha en lite festligare middag, vad kan du då föreslå?
I sådana situationer brukar jag alltid
föreslå att man ska satsa på tillbehören.
Som att man ska använda färska sockerärter, inte
frysta, eller pröva färsk sparris istället för
den på burk, säger Mikael Schylander.
Om man ska ha gäster och vill bjuda
på något man inte gjort förut, tycker jag att man
ska ta något man är bra på och förädla
detta, istället för att pröva något man är
osäker på.
Brukar du till exempel göra lyckade
kycklingrätter, ta då kyckling och gör den extra
trevlig med annorlunda tillbehör. Tänk till och köp
färska och fräscha råvaror, som du serverar tillsammans
med kycklingen.
|