När livsmedelslarmet går...

Dioxin i kycklingkött och ägg från Belgien, klorpropanol i soja, aflatoxin i paranötter, bekämpningsmedel i druvor, akrylamid i potatisprodukter. Det är bara några av de larm som de senaste åren har kommit och förorsakat rensing i butikshyllorna.

När larmet går, vad gör handeln då? Hur snabbt kan man reagera, hur bedömer man "kvaliteten" i larmet och hur vet man att åtgärderna når ut till alla berörda enheter?

– Sådana här larm, oavsett om det handlar om gifter i maten eller misstänkar om att en produkt framtagits på ett ekologiskt tvivelaktigt sätt, handlar det om brutna löften gentemot kunden, säger Anders Nilsson, kvalitetssamordnare på Coop Sverige.
   – Därför är det viktigt med en snabb bedömning, oavsett varifrån larmet kommer.
   Signalerna kommer ofta från myndigheter och media, men också från producenter och konsumenter.
   – Det är viktigt att vi lyssnar och inte i förväg dömer den som kommer med påpekanden. Om en kund upplever en produkt negativt är det en viktig fråga för denne. Det behöver då inte vara något gift eller liknande i maten, utan det kan vara så att kundens förväntningar på produkten inte har infriats, säger Anders Nilsson.
   När man samlat ihop den tillgängliga informationen sätts en arbetsgrupp samman, där det ingår en person med sakkunskap, en marknadsansvarig och en informatör.
   – Arbetsgruppen ska bedöma konsumentfaran, den ekonomiska risken och vilken badwill konsekvenserna av frågan kan skapa, säger Anders Nilsson.
   – Vi har ett nätverk med specialister inom olika områden, som till exempel veterinärer och Coop Provkök, där det bland annat finns dietister. Dessa personer kan avgöra vikten av olika larm.
   Gruppen måste ofta arbeta snabbt med att utreda allvaret och omfattningen och fatta beslut om hur man ska agera mot konsumenten, försäljningsställena, leverantören och myndigheterna.
   Om resultatet av larmet blir att en vara ska plockas bort från hyllorna får butikerna snabbt besked om detta.
   – Vi kan lätt med datorns hjälp få information om lagersituationen i butiken, om varan finns kvar i lager eller om den har returnerats, säger Anders Nilsson.
   När det akuta stadiet har passerats görs en utvärdering för att bland annat se om rutiner behöver uppdateras, både utom och inom organisationen.
   I de förebyggande åtgärderna som Coop använder finns HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point), EUs nya livsmedelsförordning.
   – Vi använder HACCP som en metod för produktsäkerhet. I detta ingår till exempel att identifiera risker och komma på förebyggande åtgärder för olika produkter, berättar Anders Nilsson.
   – Larmen kommer ofta, från ett av EUs organ kommer det kanske 10 varje vecka, men det handlar då främst om produkter som inte finns i vårt sortiment. Det kan handla om felaktiga köttprodukter som säljs i Grekland eller en sked som "läcker" plast. För oss resulterar detta inte i några åtgärder, annat än att vi vet att vi inte ska ta in dessa varor i sortimentet.
   – Stora larm kommer kanske bara några gånger varje år, medan det är mer frekvent med "larmungar", små larm som kanske kräver en utredning, men som mest resulterar i att vi slutar sälja en viss produkt.
   Då och då dyker det upp larm om salmonella i olika köttprodukter, något som vi i Sverige inte drabbas så ofta av.
   – Det beror till stor del på att vi har kontroll över och tar prov längs hela kedjan, från foder via uppfödningen till slakt och styckning, säger Anders Nilsson.
   – I en del andra länder är kontrollen sämre och man sätter kanske in antibiotika på djuren, istället för att plocka bort dem från kedjan.