Cathrine fick hjälp
att ta sig tillbaka

"Ibland känns det som håller på att ösa en eka med hål i botten. Man har svårt att hinna med att tömma båten, eftersom det hela tiden fylls på nytt vatten." Så uttryckte sig en person som arbetar med personalfrågor när vi pratade om rehabiliteringar. På många håll är det ökande antalet sjukskrivningar ett problem, rehabärendena blir allt fler och de ansvariga känner ibland att de inte räcker till. Förslitningar och stress är två huvudorsaker till att rehabilitering krävs.

Allt är dock inte mörker. Det finns arbetsplatser med en positiv utveckling vad gäller sjukfrånvaron.
   – Hos oss har sjukfrånvaron minskat från 10 till 8 procent på ett år, berättar Christina Lindberg, personalchef på Dagabs terminaler i Jordbro och Borlänge.
   Även antalet rehabfall har minskat på denna arbetsplats. Detta beror bland annat på att man från företagets sida har varit haft ett rehabiliteringsprojekt och bland annat haft samtal med personer som varit sjukskrivna mer än sex gånger under ett år, oavsett sjukperiodens längd.
   – Nu har vi döpt om det till hälsoprojektet istället, för att det ska bli tydligare vad det handlar om, att personalen ska må bättre, säger Christina Lindberg.
   – Vad gäller samtalen med dem som haft flera sjukskrivningar har vi nu samtalen med dem som varit sjuka i mer än tio dagar på ett år. Dessutom har vi också börjat med tidiga samtal med dem som varit borta mer än tre perioder på ett halvår.
   – Ett problem som vi har är när Försäkringskassan och läkare föreslår omplacering till lättare arbete. Några sådana finns nästan inte idag, när till exempel antalet kontorstjänster minskar.
   En målsättning man har på Dagab i Jordbro är att få ner sjukfrånvaron till 1999-års siffror, cirka sex procent.
   Oftast initieras ett rehabärende alltså genom att arbetsgivaren uppmärksammar återkommande frånvaro. Men det finns också de som själva tar kontakt och vill ha hjälp med rehabilitering. En som gjort så är Cathrine Berg.
   Hon arbetade med plockning och packning på rikscentrallagret. Arbetstiden var lång, Cathrine Berg arbetade i tiotimmarspass. Som kompensation hade hon extra dag ledigt i veckan.
   – Jag började klockan 5.30 på morgonen och slutade 16.20. Det pallade jag med i två år, sedan tog det tvärstopp, berättar Cathrine Berg.
   Hon fick yrsel och kände sig stressad. Efter nedläggningen av lagret i Örebro för några år sedan ökade dessutom arbetsbelastningen i Jordbro.
   – En dag när höll på att plocka ihop en leverans kände jag att jag kom efter och stressen ökade. Det knöt sig i magen.
   Cathrine tog då kontakt med sin arbetsledare och fick ett utvecklingssamtal.
   – Jag var först sjukskriven en månad och sedan halvt sjukskriven ytterligare en tid, berättar Cathrine Berg.
   Cathrine ville då att det skulle göras en rehabilteringsutredning på henne. Man hade sammanlagt tre möten, där, förutom Cathrine själv, även en facklig ombudsman deltog.
   – Under mötena fick jag berätta om hur jag mådde och man diskuterade förslag på andra arbetsuppgifter, berättar Cathrine Berg.
   – Personalchefen Christina Lindberg sa då att det fanns en plats ledig på ost &mejeridelen i lagret med vanliga åttatimmarsdagar.
   Detta var dock Cathrine först tveksam till, eftersom hon trivdes med kamrater och arbetsledning. Men när hon fick veta att det inte var möjligt att ordna ett åttatimmarspass på det jobbet hon hade gick hon med på att prova i tre månader.
   – Nu trivs jag jättebra här och mår bättre, säger hon.
   – Det var tur att det fanns en ledig tjänst på ost & mejerilagret.

Rygg, nacke och axlar slits mest inom handeln

Enligt statistik från Riksförsäkringsverket ökar fortfarande antalet sjukskrivna i landet. Det är långtidssjukskrivningarna som står för ökningen, i december 2002 var det 12 procent fler som varit sjukskrivna längre än 12 månader jämfört med året innan. Däremot minskar det totala antalet sjukskrivningar och hade i februari gått ner med 1,8 procent jämfört med februari 2002.
   Inom dagligvaruhandeln har man idag satt frågan om sjukskrivningarna och rehabiliteringsarbetet i fokus. Dels på grund av den påverkan en lång sjukskrivning har på den enskilde, men också för att företagen har stora kostnader för sjukskrivningar.

I slutet av förra året var totalt 302 000 personer sjukskrivna i hela landet. Av dessa hade 125 000 varit sjukskrivna i mer än ett år. Det innebar att antalet långtidssjukskrivna hade ökat med 9,5 procent på ett år.
   De långvariga sjukskrivningarna ökar i betydligt snabbare takt bland kvinnor än bland män, 65 procent av de långtidssjukskrivna var kvinnor. Kvinnorna är också yngre än männen, medelåldern bland de sjukskrivna kvinnorna är 44 år jämfört med 47 år bland männen. Tittar man på för vad man har blivit sjukskriven är det två diagnoser som klart dominerar – psykiska sjukdomar och skador på rörelseorganen.
   För att kunna börja arbeta igen behöver densom är sjukskriven ibland stöd i olika former. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa till att skapa förutsättningar för ett normalt liv för den sjukskrivne.
   Inom detaljhandeln är det belastnings- och förslitningsskador som dominerar som orsak till det rehabilteringsarbete som bedrivs. Men det finns även andra orsaker.
   – Om man utgår från den information som kan hämtas in från de rehabiliteringsutredningar som genomfördes 2002 i butiker och stormarknader, så ser man ett brett spektrum av orsaker, berättar Monica Höglind, personaldirektör på Coop Sverige.
   – Det finns allt från sviter efter rån–, hot– eller våldssituationer, olycksfall av olika dignitet, samarbetssvårigheter, somatiska sjukdomar, utmattningstillstånd av varierande grad till olika typer av belastningsrelaterade besvär.
   – Ska man peka på någon orsak som ²sticker ut² är det belastningssjukdomstillstånd, framför allt i nacke axlar och i viss mån även ryggen. Detta har resulterat i kraftigt nedsatt arbetsförmåga och långtidssjukskrivningar.
    Inom Axfood har man liknande syn på orsakerna till rehabilteringsärendena.
   – Förslitningsskador är de vanligaste orsakerna till långa sjukskrivningar och därmed även till rehabiliteringsärendena, säger personaldirektör Bengt Fagerhäll.
   Ica är ju inget kedjeföretag, då samtliga butiker ägs och drivs av enskilda företagare. Det innebär att ansvaret för rehabliteringsfrågor och liknande åligger det enskilda företaget. Men Claes Blomgren, butikskonsult på Ica-Handlarna kan ändå ge en samlad bild av rehabilteringsarbetet inom Ica.
   – Förslitningar och lyft är de vanligaste orsakerna till våra rehabilteringsärenden, berättar han.
   – Detta motverkas genom bland annat ny teknik, som lyft- och draghjälpmedel och kassaplatsens utformning, variation i arbetsuppgifter samt samarbete med företagshälsovård och sjukgymnast för förebyggande åtgärder. Det vill säga att tänka efter före.
   I första hand är det arbetsgivaren som har ansvaret för att behovet av rehabilitering kartläggs och kommer igång. Arbetgivaren är skyldig att i samråd med den sjukskrivne göra en rehabiliteringsutredning när den anställde varit sjuk mer än fyra veckor, varit sjuk mer än sex gånger under en 12-månadersperiod eller när den anställde själv begär det.
   Arbetsgivaren är också skyldig att för rehabliteringsåtgärder som anpassning av arbetsplatsen, ändring av arbetsuppgifter, ändra arbetstider, arbetsträning eller utbildning.
   För Ica-handlarna gäller att de, genom medlemskap i Svensk Handel, får stöd och hjälp med dessa frågor. Ica har även interna konsulter som på begäran från handlarna bidrar med konsultation i rehabiliterings- och miljöfrågor.
   – Ica har ingen gemensam policy för hela organisationen, i och med det enskilda ägarförhållandet har vi ingen möjlighet att centralt formulera detta. Vår strävan är dock att förmedla kunskap och hjälp så att varje företag kan ha en policy, säger Claes Blomgren.
   I Coop Sverige har man mycket resurser till hjälp för rehabilteringsarbetet. Där finns en arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för hur rehabiliteringsarbetet ska bedrivas. I riktlinjerna beskrivs mål, syfte och de rehabilteringsprinciper som gäller för detaljhandelsverksamheten. Butikschefen respektive stormarknadschefen har har det primära ansvaret för att rehabiliteringsarbetet fungerar
   – Det är chefen för butiken eller stormarknaden som ska se till att behovet av rehabiltering kartläggs och att utredningar görs när det behövs, berättar Monica Höglind.
   – Vi har stora och väl utvecklade resurser för stöd i rehabiliteringsarbetet.
   Inom Axfood försöker man komma tillrätta med problem tidigt i händelsekedjan.
   – Vi följer de lagar och regler som finns vad gäller rehabilitering. Anpassningar till följd av rehabiliteringsfrågor kan vi göra, men möjligheterna är begränsade, säger Bengt Fagerhäll.
   – Vi försöker prioritera tidiga åtgärder och tillsammans med våra fackliga representanter arbetar vi systematiskt med arbetsmiljön. Till exempel har vi uppmärksammat vikten av arbetsrotation.

Plus och minus med effektivisering
På Coop Sverige finns det inte några färska undersökningar hur rationaliseringar och effektiviseringar påverkar rehabiliteringssituationen på de olika enheterna. Men Monica Höglind menar att det är troligt att en betydande del av den ökande långtidsfrånvaron kan förklaras av effektiviseringskraven på medarbetarna.
   – Det innebär då i sin förlängning ett ökat tryck på våra resurser i tehabiliteringsarbetet, säger hon.
   Inom Axfood anser man att möjligheterna att rehabilitera kan minska genom att arbetsuppgifterna har en tendens att blir mer ensidiga.
   – Å andra sidan ser vi tecken på att effektiviseringar också leder till en bättre arbetsmiljö och att tunga moment i distributionskedjan flyttas till enheter som kan göra det mer rationellt, till exempel syftar projektet Supply Chain till detta, säger Bengt Fagerhäll.
   Rationaliseringar påverkar inte rehabiliteringsarbetet inom Ica, i och med att företagen är skyldiga att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete.
   – Effektiviseringar har en positiv effekt i takt med att arbetsmiljön förändras genom investeringar i moderna material, ny arbetsorganisation med rotation mm, säger Claes Blomgren.

Kostsamt med sjukvikarier
För företagen innebär sjukskrivningarna bland annat svårigheter att göra arbetsscheman och dessutom betydande kostnader.
   – Alla oplanerade händelser, varav sjukdom är en, i arbetsprocessen ger extra kostnader, säger Bengt Fagerhäll.
   – Vi får dessutom kostnader i form av vikarier som ska läras upp och liknande. Några som fått problem kanske lämnar yrket och ökar därmed personalomsättningen. Hittills har vi dock kunnat hantera problemen genom satsning på ergonomiutbildning och bättre hjälpmedel samt olika utbildningar för butikschefer rörande arbetsmiljö.
   – Axfood får, som andra företag, ökade kostnader när sjukfrånvaron ökar. Flera arbetsplatser bedriver därför projekt där man kartlägger orsakerna till sjukfrånvaron och försöker vidta åtgärder.
   Inom Coop följer man samma trend som samhället i övrigt. Sedan fyra år tillbaka har man där en ökande långtidssjukfrånvaro, vilket man ser som ett stort och allvarligt problem.
   – Den totala sjukfrånvaron för Coop Konsum och Coop Forum låg under 2002 på 9,7 respektive 9,8 procent. Det kan man jämföra med situationen i mitten av 90-talet, då vi hade en sjukfrånvaro på 5-6 procent i butiker och stormarknader, berättar Monica Höglind.
   – Eftersom vi tar detta på största allvar har vi i år börjat ett omfattande sjukfrånvaroprojekt för att vända denna negativa trend.