Coop lär av den som är bäst

I likhet med andra dagligvaruföretag har Coops stormarknader haft problem med lönsamheten. Siffrorna för försäljning, kostnader och vinst har pekat åt fel håll. För att komma till rätta med detta har Coop Forum använt sig av en beprövad princip – lär av dem som är bra.

– Vi har skapat något vi kallar Best practice, där målet är att finna ett arbetssätt där vi lär av den bästa. Den som har bättre rutiner, bättre försäljning och så vidare, säger Bengt Svensson, regionchef inom Coop Forum och den som har lett projektet.
  Projektet har pågått en tid och delas in i tre delar – försäljning, bruttovinst och kostnader, där personalkostnaderna förstås står för den största delen. Stormarknadscheferna på de tre husen i Kalmar, Rotebro och Skara engagerades, eftersom de var en är mycket bra på en av de tre delarna.
  De har i sin tur haft hjälp av personer lokalt och centralt och började arbetet med att dokumentera hur den som är bäst på ett avsnitt egentligen arbetar med detta.
  – När det gäller våra kostnader är målsättningen att spara in cirka 20 miljoner kronor exklusive personalkostnader, berättar Bengt Svensson.
  – Förutom personalkostnader finns det många andra småutgifter man kan studera och effektivisera. Vem har till exempel högst respektive lägst telefonkostnad och vad beror det på? Eller vilken koll har vi på faktureringarna? Hur kan vi påverka IT-kostnaderna?
  – Kort sagt, vi ifrågasätter alla kostnader.

Åtgärdskatalog
Efter att dokumentation gjorts klar har man fått en katalog med åtgärder, som de tre stormarknadscheferna och ett antal "tränare" gått igenom med övriga stormarknader.
  Vad är det då för åtgärder man presenterar? Ja, det är både stort och smått. En detalj är att skaffa fler torgytor. En del sådana försvann vid omställningen av stormarknaderna för två år sedan. De torgplatser som finns idag är mindre än tidigare och är mer utspridda.
  – Svinn och fysisk förstörelse är alltid viktigt att ha koll på. Nu ska vi bli än mer noggranna att bokföra all fysisk förstörelse. Ett resultat av detta är att svinnposten minskar, säger Bengt Svensson.
  – Ett verkligt exempel på Best Practice är att försöker att kopiera arbetsscheman mellan stormarknader, när omsättning och annat stämmer överens.
  Man försöker också planera scheman över en längre period, så att det ska vara lättare att föra över arbetstimmar till högfrekventa perioder.

Sparat pengar
Arbetsbyte har man också provat på. En person från en Coop Forum där man är särskilt bra på någon detalj har arbetat ett på en annan stormarknad, för att låta sina kunskaper komma till nytta där. – Vi kan redan se att vi sparat pengar på personalkostnader och fysisk förstörelse, säger Bengt Svensson.
  – Nu måste vi säkerställa att detta fortsätter i det dagliga arbetet.
  Thomas Karlsson är chef för Coop Forum Rotebro och har ansvarat för försäljningsdelen i projektet.
  – Min roll har också varit att ta fram medel för säljstyrning och att "vinna julen", berättar han.
  – För att fram idéerna har vi varit en grupp med mycket duktiga medarbetare från både driften och servicekontoret. Vi har också haft ett bra stöd av Boston Consulting och projektledaren. Thomas Karlsson menar också att det inte är några revolutionerande förslag man kommit fram till.
  – Vi har inte uppfunnit hjulet, utan gjort det som Best Practice står för – vi har identifierat de goda exemplen och paketerat detta till användbara verktyg för stormarknaderna. Vi har sedan varit ute på stormarknaderna och implementerat, stötat och följt upp processen, säger Thomas Karlsson.
  För att bättra på överskottet har man i projektet sagt man ska fokusera på varor med stor omsättning och hög bruttovinst. Man vill också bättre utnyttja de försäljningsplatser i stormarknaden som anses som "heta".
  – Projektet drivs på ett urval av stormarknaderna och när projektet är avslutat har vi skapat kontaktvägar i företaget för det fortsatta arbetet på alla stormarknader, säger Bengt Svensson.
  – Men samtidigt har respektive stormarknadschef ansvaret för att driva på sin egen utveckling.
  – Så här långt anser jag att projektet stärkt affärsmannaskapet och gett exempel på vad ett gott köpmannaskap innebär.