För lite konkurrens inom
dagligvaruhandeln

Jämfört med förhållandena i andra länder ligger de svenska matpriserna fortfarande högt. Och även om etableringen av lågpriskedjor förbättrat situationen något är konkurrensen inom dagligvarubranschen fortfarande otillräcklig. Det konstaterar Konkurrensverket i sin rapport "Konkurrensen i Sverige 2004", där man går igenom situationen bransch för bransch.

Verket menar också att fortfarande är blockbildningen stark inom dagligvarusektorn. För nya aktörer som vill etablera sig på marknaden är tillämpningen av plan- och bygglagen ett hinder.
  På en konferens med temat "Konkurrensen i Sverige – behöver konkurrenstrycket öka?" ordnad av Konkurrensverket konstaterade näringsminister Thomas Östros att konkurrens befrämjar välfärd.
  – En stark konkurrens ger konsumenterna lägre priser och i många fall bättre produkter, sa näringsministern.
  – Har vi många konkurrenter är det en fördel för konsumenten, då det ställs större krav på företagen.
  Thomas Östros kunde också tycka sig se en ökad konkurrens på dagligvarumarknaden.
  – Det har medfört prisändringar nedåt, men vi behöver också se ett utökat sortiment, sa Östros.
  Han nämnde också att kanske var dags att ta ett steg för att se om det går att förändra plan- och bygglagen för att underlätta nya etableringar.
  – Det kan inte vara till men för kommunerna om det blir ökad konkurrens om priset, vilket inte behöver leda till sämre kvalitet.
  I rapporten "Konkurrensen i Sverige 2004" konstaterar Konkurrensverket att den svenska dagligvarumarknaden både i leverantörs- och detaljistledet kännetecknas av en hög koncentration. Det är inte ovanligt att två eller tre företag dominerar ett produktområde och svarar för 75 procent av leveranserna.
  Så kallade fullsortimentsgrossister, som har ett brett sortiment och är huvudleverantör av varor till butiker, svarade 2003 för ungefär hälften av den totala omsättningen inom sektorn partihandel med livsmedel.
  Konkurrensverket konstaterar att internationellt sett ligger de svenska matpriserna högre än på många andra håll i omvärlden.
  Borträknat momsen ligger Sverige exempelvis nio procent över Nederländerna och Tyskland. Verket menar att Sverige skulle kunna hat matpriser i nivå med Storbritannien och Finland, vars priser idag ligger runt fem procent under de svenska.
  Mats Bergman, chefsekonom på Konkurrensverket sa på konferensen om konkurrenstrycket att något dock är på gång vad gäller matpriserna.
  – Tidigare har matpriserna under ett antal år ökat mer än konsumentprisindex. Ett trendbrott skedde dock 2002 och nu ökar priset på mat mindre än KPI.
  – När matpriserna går ner bidrar detta till en låg inflation, sa Mats Bergman.
  Orsaken till att matpriserna nu alltmer närmar sig KPI menade Mats Bergman var det ökande antalet nya aktörer på marknaden, vilket gjort att de etablerade dagligvaruföretagen tvingats sänka priserna och satsa mer på egna varumärken, vilka ofta är utpräglade lågprisprodukter och som kan ligga mellan 10 och 40 procent under marknadsledarnas priser.
  I "Konkurrensen i Sverige 2004" framgår också att butiksstrukturen dramatiskt håller på att ändras. Det är en trend mot färre och större butiker, marknadsandelarna för lågprisbutiker och stormarknader ökar.
  Under 2004 var antalet dagligvarubutiker i Sverige under 5 000. Det betyder en minskning med närmare 30 procent under en tioårsperiod.
  Den totala säljytan har däremot inte nämnvärt förändrats och den genomsnittliga butiken blir med andra ord allt större.
  1993 var dagligvarubutikerna genomsnittliga säljyta 400 kvadratmeter, idag är den nästan 600 kvadratmeter.
  Sedan 1993 har stormarknadernas marknadsandelar fördubblats och är nu 14 procent. Under samma tid har lågprisbutikernas andel fyrdubblats till 12 procent.