Svensk Handels stämma:
Ersätt "snatteri" i lagtexten
med "stöld"

Hårdare tag mot brottsligheten och lägre avgifter till bankerna. Så kan stämningen på Svensk Handels stämma sammanfattas.

Säkerhets - och penningfrågor ur olika aspekter var ett genomgående tema på Svensk Handels stämma. I ett uttalande krävde stämman att ordet "snatteri" tas bort ur svenskt lagrum och ersätts med "stöld". På så sätt blir handlingen automatiskt ett brott som kan beivras.
  Svensk Handel vill också att försöket med "Snattofonen" permanentas. "Snattofonen" innebär att utredningsåtgärder kan ske via en direkttelefon till polisen.
  Stämman krävde i ett annat uttalande att bankerna tar bort procentpåslaget vid köp med betal- och kreditkort. Idag betalar handlaren en avgift till banken för varje kortköp kunderna gör. Därutöver betalar butiken en avgift på tre procent av köpesumman.
  Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel, gick under stämman igenom de olika typer av brottslighet som dagens företagare är utsatta för. En företeelse som ökar starkt är bluffakturorna. Under mars 2004 polisanmäldes tre bluffakturor i hela landet. I mars i år hade den siffran ökat till 177.
  – Och ändå tror vi att det finns ett stort mörkertal här, sa Dick Malmlund.
  Den dramatiska ökningen på ett år förklarar Dick Malmlund bland annat med att polisen blivit bättre organiserade för att ta emot anmälningar om falska fakturor.
  De bluffakturor som idag dyker upp hos företagare spänner över ett vitt fält av påstådda tjänster. Det kan handla om annonser i olika media, el- och telefonräkningar, krav på parkeringsböter, rengöringsmedel och mycket annat.
  – Det bästa sättet att skydda sig mot det här är att till exempel be att få se den publikation där den påstådda annonsen ska publiceras, sa Dick Malmlund.
  – Svensk Handels varningslista, som ständigt uppdateras, är en bra källa för information om blufföretag.
  Svinn är en ständig källa till bekymmer inom handeln. Idag beräknas svinnet omfatta totalt 12 miljarder kronor på ett år.
  – Av detta är sju miljarder externt, två miljarder internt och tre miljarder kronor administrativt svinn, berättade Dick Malmlund.
  – Det externa svinnet uppkommer vid ungefär 20 miljoner stölder. Av dessa polisanmäldes 60 000 under 2004.
  Under stämman diskuterade en panel också den kostnad handeln har för olika betalningssystem. Martin Andersson från Riksbanken konstaterade kortanvändningen i Sverige är relativt låg jämfört med övriga Norden.
  Kjell Hedman, vice vd i Föreningssparbanken menade att kortanvändningen i Sverige är större än vad Riksbanken kommit fram till.
  – I Sverige finns stora kortsystem som ligger utanför bankerna. Räknar man med Ica-kortet och Coops Medmera ligger vi högre än andra nordiska länder, sa Kjell Hedman.
  Att det är gratis att ta ut pengar kontant i en automat medan det kostar pengar att använda kort ansåg Kjell Hedman berodde på att det finns en tradition i att man ska kunna komma åt sin lön utan att betala någon avgift för detta.
  Enligt en rapport från Riksbanken betalar handeln drygt 1,5 miljarder kronor i avgifter till bankerna för kostnaderna att hantera kontokort. Kjell Hedman menade att det finns olika sätt att räkna och att den verkliga summan ligger på mellan 600 och 800 miljoner kronor.
  Uno Petersson, styrelseledamot i Svensk Handel, tog upp problemet med avgifterna för att lämna in serviceboxarna.
  – Jag vet att det finns handlare som inte lämnar in sina serviceboxar, eftersom man anser att det är en för dyr hantering. Istället tar man hem pengarna och lämnar sedan in flera dagskassor på en gång, sa Uno Petersson.
  De pengar som handeln betalar i olika avgifter ska bland annat täcka kostnader för penningtransporterna.
  – Vi har 17 uppräkningscentraler dit vi transporterar pengarna idag, berättade Roger Malmström från Securitas Värde.
  – Det pågår ett arbete för att hitta en kostnadseffektiv logistik för penninghanteringen, men eftersom det långa avstånd i Sverige blir också transporterna långa.