Kött- och Charkföretagen
ny branschorganisation

Den 1 januari i år samlades den svenska kött- och charkindustrin i en ny branschorganisation, "Kött- och Charkföretagen". Medlemmarna i den nya organisationen svarar för cirka 97 procent av omsättningen i den svenska kött- och charkindustrin. Huvuduppgifter blir att arbeta med lobbyverksamhet i Sverige och inom EU samt bevakning och information i för branschen viktiga frågor.

Bildandet av Kött- och Charkföretagen har gått snabbt. Det var så sent som i våras som Köttbranschens Riksförbund (KR), via vd Åke Rutegård, väckte tanken på en gemensam plattform för hela branschen. Under senare år har KR stärkt sin ställning som lobbyorgan och talesman för kött- och charkindustrin, men ett antal av de stora företagen inom branschen har av olika skäl inte varit med i denna organisation.
    Inom branschen insåg man behovet av ett organ med en bred bas, vilket skulle ge en större tyngd när det gäller att driva frågor i Sverige och inom EU. Intresset visade sig vara stort och i slutet av 2001 kunde styrelserna i KR respektive Swedish Meats fatta beslut om att bilda Kött- och Charkföretagen.
   Organisationen är ingen juridisk person, utan kan mer beskrivas som konto och en av 15 delbranscher inom Livsmedelsföretagen (Li). Två personer ska arbeta på deltid med Kött- och Charkföretagen. Åke Rutegård kommer att vara chef för och ägna 60 procent av sin tid åt den nya organisationen. Lika mycket tid kommer Swedish Meats charkspecialist Kurt Nykvist att arbeta åt Kött- och Charkföretagen.
   Åke Rutegård kommer alltså att dela sitt arbete som vd i Köttbranschen med chefskapet i Kött- och Charkföretagen och han anser inte att detta innebär en konfliktsituation.
   – Jag ser inget motsatsförhållande med den dubbla chefsfunktionen och tror inte det har någon betydelse för frågorna vi driver, säger han.
   – Alla beslut fattas i samråd med medlemmarna och det kan dessutom vara tydligare för omvärlden om branschen har en talesman.

Nästan hela branschen

Medlemmar är Köttbranschens Riksförbund med 160 medlemsföretag, Swedish Meats, Spira, Sardus, KLS Livsmedel samt Dafgårds. Tillsammans har de en omsättning på cirka 25 miljarder kronor – runt 97 procent av omsättningen i köttindustrin – och cirka 12.000 personer är anställda i företagen.
   – För Köttbranschens medlemmar innebär bildandet av Kött- och Charkföretagen bland annat att vi nu får en ännu tyngre branschorganisation med högre status, säger Åke Rutegård.
   – Det innebär att hela branschen står bakom i lobbyarbetet mot myndigheter, media och andra intresseorganisationer.
   – Att vi nu lyckats överbrygga klyftan mellan bondeägda och privata företag är unikt i Sverige. En grund till detta var bildandet av Swedish Meats för några år sedan, som blev mer ett företag än en organisation. Detta underlättade diskussionerna om en ny, stor intresseorganisation för vår bransch. Li finns visserligen redan, men det fanns ett behov av något specifikt organ för Kött- och Charkindustrin.

Klara arbetsuppgifter

Vid ett möte med Sveriges Kött- och Charkindustriers Förening inom Li i våras föreslog Åke Rutegård att man skulle undersöka om det skulle gå att tekniskt sy ihop en lösning för hur en ny organisation skulle kunna fungera. En arbetsgrupp – bestående av Jan Rosenström (Li), Per Nyqvist (Spira) samt Åke Rutegård – utsågs och kunde i november lägga fram ett förslag till operativ funktion för en ny organisation, vilket också antogs.
   Den 1 januari i år kunde så Kött- och Charkföretagen starta sin verksamhet, som till att börja med är en försöksperiod med en kontrollstation den 1 oktober. Då fattas ett nytt beslut om organisationens omfattning och verksamhet efter den 1 januari 2003.
   Arbetsuppgifterna för Kött- och Charkföretagen kommer dels att handla om information, dels bevakning av industrifrågor och produktionstekniska frågor. Organisationen ska bland mycket annat ägna sig åt en bred lobbyverksamhet och opinionsbildning, mediabevakning, statistikinsamling, internationell marknadsinformation och bevakning av vad som händer inom EU.
   Man har för det första halvåret i år slagit fast vissa prioriterade ämnen som Kött- och Charkföretagen ska ägna sig åt. Inom charkområdet ska man bland annat arbeta med genomförandet av den nya köttdefinitionen i svensk lagstiftning, vilken träder i kraft den 1 januari 2003. Organisationen ska också medverka vid utarbetandet av riktlinjer för ursprungsmärkning av köttråvara i charkprodukter och se över om det finns anledning att ändra reglerna för användningen av nitrit och rökaromer. En viktig uppgift blir även att medverka när EU utarbetar mikrobiologiska kriterier för malet kött, köttberedning och chark.

Kontakter med Bryssel

När det gäller kött, ska man bland annat följa upp Livsmedelsverkets utredning om dubbel bästföremärkning, LRFs nötköttprojekt, kvalitetssortering av nötkött i butikerna samt bakteriologisk kontroll i styckningen, där det kommer nya EU-regler från den 8 juni i år.
   – Vi kommer också att arbeta med frågor som rör slakt och med olika EU-frågor, bland annat genom möten med lobbyorganisationerna CLITRAVI och UECBV i Bryssel, berättar Åke Rutegård.
   – Vad gäller EU handlar det just nu framför allt om en ny hygienlagstiftning, en livsmedelslag och en ny livsmedelsmyndighet.
   – Vi har nu också nära kontakter med Dagligvaruleverantörers Förbund och kommer att tillsammans med dem titta på konkurrensförhållanden inom livsmedelshandeln och göra en uppföljning av prisaviseringstider.
   – Vi bevakar även de önskemål som finns från handeln att ersätta nuvarande retursystem med plastlådor och plastpallar.
   Medlemmarna i Kött- och Charkföretagen kommer att betala en avgift till organisationen, baserad på företagens lönesumma med en lägsta nivå per företag. Dessa pengar ska användas för att bedriva organisationens verksamhet.

Positiva medlemmar

– Jag tycker det är väldigt viktigt och positivt att vi nu får en möjlighet att tillsammans lösa de problem som finns inom vår bransch, säger Peter Rasztar, Swedish Meats.
   – Trots att vi är konkurrenter har vi i stort sett samma intressen och det har varit synd att vi tidigare agerat var och en för sig.
   Även om verksamheten de första nio månaderna är en slags prövoperiod tycks alla inblandade hoppas att Kött- och Charkföretagen ska vara en permanent lösning när det gäller att föra fram branschens synpunkter.
   – För första gången är hela kött- och charkbranschen samlad och vi står nu enade i de frågor som är gemensamma för oss, säger Thomas Dafgård på Dafgårds AB.
   – Det är mycket glädjande att vi kan samarbeta och det är en fördel att vi kommit in i Li, som är en stark organisation.
   Ragnar Bringert, Sardus AB, instämmer i detta:
   – Bland annat när det gäller våra relationer till organen i Bryssel är det bra att vi nu har ett starkt branschföretag, säger han.
   Alla medlemmarna i Kött- och Charkföretagen ser med optimistiskt på den nya organisationens framtid och ingen ser något motsatsförhållande till något av de övriga medlemsföretagen.
   – Tidigare var kanske Slakteriförbundet och Köttbranschen delvis polariserade, men idag är alla överens om hur vi ska arbeta i framtiden, säger Thomas Gustavsson på KLS Livsmedel.
   – För oss i KLS är det nödvändigt med en sådan här kontakt med övriga branschorganisationer.
   Även Per Nyqvist, Spira, anger möjligheten till ett gemensamt agerande som en av de största fördelarna med Kött- och Charkföretagen.
   – Vi får nu en entydig organisation som torgför branschens intressen, menar han.
   – Det är inte minst viktigt, eftersom vi verkar inom en bransch som är uppmärksammad från många håll.
   Livsmedelsföretagens vd, Jan Rosenström, konstaterar att nu representeras en stor del av den svenska livsmedelsindustrin av starka branschorganisationer:
   – Det är glädjande och bra att vi nu fått en talesman för denna bransch, säger Jan Rosenström.
   – Kött- och charkindustrin svarar för 25–30 procent av omsättningen i vår livsmedelsindustri. Denna består av tre stora delar – kött & chark, mejeri samt bageri – och två av dessa har sedan tidigare varsin egen branschorganisation. Det är därför logiskt att även Kött- och Charkföretagen nu startas.

Fördelar för Köttbranschen

De totala branschkostnaderna för Köttbranschens Riksförbund kommer i och med bildandet av den nya organisationen att minskas och det blir nu en rättvisare fördelning av Köttbranschens Riksförbunds kostnader för lobbyverksamhet och opinionsbildning, säger Åke Rutegård.
   – Vi får nu även en närmare kontakt med och inflytande i Li. Vi kommer där att vara den omsättningsmässigt största delbranschen, med väl etablerade kontakter med myndigheter och organisationer.
   – Vid Köttbranschens Riksförbunds höstkonferens i Göteborg i oktober, där 37 medlemsföretag var närvarande, berättade vi om behovet av en ny och bred påtryckarorganisation. Vid sidan om Kött- och Charkföretagen kommer vi att arbeta med KR som tidigare och vi ser nu inga skäl att förändra KRs inriktning.
   Internt inom Köttbranschens Riksförbund kommer inte bildandet av Kött- och Charkföretagen att märkas så mycket, annat än att en del informationsutskick kommer att ha den nya organisationen som avsändare. Inte heller kommer Svensk Köttinformation att beröras.