|
Mästare
lär kunderna laga mat
Få kunderna att någon gång prova
lammfärs istället för köttfärs, berätta
om nya sätt att tillreda en fläskkotlett och erbjuda snabba
och lättlagade alternativ till den traditionella fast food-maten
– det kommer att vara några av uppgifterna för de matmästare
som innan året är slut ska finnas i alla Gröna Konsums
butiker.
För ungefär 15 år sedan införde Gröna
Konsum en ny funktion i sin ledning. Man inrättade en tjänst
som matmästare, där ett av syftena var att främja
matglädjen i butikerna. En och samma person, Sander Johansson,
har innehaft tjänsten sedan dess och han har med tiden blivit
något av ett enmansvarumärke.
Nu tar Gröna Konsum ett steg till och inför
en matmästare – och en miljömästare – på
samtliga sina 420 butiker. Matmästaren ska bland annat kunna
föreslå middagslösningar – vill en kund köpa
fläskkotlett eller fransyska ska matmästaren kunna föreslå
olika tillagningstips.
– Meningen är att förändra yrket
och få en annan kommunikation i butiken, som inte längre
ska vara ett förlängt lager, vilket den i princip varit
hittills, säger Sander Johansson, som nu blir chef över
alla matmästare.
Stressade kunder
En av tankarna bakom den nya strategin är att inse att tiderna
förändras och att kunderna har andra krav än tidigare.
Tiden för inköp minskar och man vet ofta inte vad man
ska handla när man kommer in i butiken.
– Förr hade många kunder en relativt
detaljerad inköpslista, idag skriver man kanske "tvål",
"tandkräm" och lägger till "frukost", "lunch" eller "middag"
eller kanske helt enkelt "mat". Till helgerna är man dock ofta
lite mer strukturerad. I denna situation är det Gröna
Konsums och matmästarnas uppgift att kunna hjälpa kunderna
till bra val, säger Sander Johansson.
Matmästaren kommer delvis att ta över
en del av den roll som till exempel köttmästaren hade
tidigare, att skapa och profilera butikens matprofil. För att
markera att man tar allvarligt på matmästarfunktionen
kommer denne att tillsammans med butikschefen och miljömästaren
utgöra butikens ledning.
– Utgångspunkten för oss är att
kunderna har mindre tid att handla idag, att det blir fler och fler
enpersonshushåll och att det under senare år tillkommit
många enkla restauranger, säger Sander Johansson.
Fast food ökar
Mellan 1980 och 1999 beräknar man att, omräknat i dagens
penningvärde, försäljning för 12 miljarder kronor
försvunnit från dagligvaruhandeln till fast food och
restauranger.
– Detta är inte så svårt att
förstå, snabbmaten är överkomlig i pris, menar
Sander Johansson.
– Vår idé är att mindre sälja
enskilda produkter och istället visa kunderna på matlösningar
som är dels läckra, dels ibland även snabblagade.
– En lösning för den stressade kunden
är det nya sortiment färdiga rätter, som vi har utvecklat.
Vid entrén ska det finnas grab-and-go-diskar, med välkomponerade
snabbrätter. Det ska också finnas en matpelare med recept
på snabb mat och en snitslad bana genom butiken, så
att kunde lätt hittar ingredienserna.
Gröna Konsum vill också puffa för
vad man kallar "klok mat", det vill säga hälsosam och
ekologisk mat.
– För många är "mat" och "kock"
synonyma begrepp, men i en modern butik är det lite mer komplicerat
än så, säger Sander Johansson.
– Vi satsar på matmästare, som är
en chefsperson i butiken, en matkommunikatör, som ska kunna
svara på många frågor om mat. Matmästeriet
ska vara bredare än att vara kock.
Ny mat
Uppföljning av aktuella recept, se till att matidéerna
syns och ansvara för att varorna finns hemma kommer att vara
matmästarens uppgift. Denne ska vara kontaktpersonen för
alla mathändelser och allt "matprat" med både kunder
och leverantörer.
Uppföljning av aktuella recept, se till att
matidéerna syns och ansvara för att varorna finns hemma
kommer att vara matmästarens uppgift. Denne ska vara kontaktpersonen
för alla mathändelser och allt "matprat" med både
kunder och leverantörer.
När man väl känner att man har
tid att laga mat hemma, det vill säga på helgerna, har
matlagningen på senare år blivit alltmer inspirerad
av andra kulturer. Asiatisk mat är ett exempel på detta.
De för svenska förhållanden nya smakerna och råvarorna
förekommer nu mycket både på restauranger och i
hemmen. Att just mat från olika kulturer i Asien blivit så
populär här kan bero på att den upplevs som nyttigare
och lättare än mat från andra håll i världen.
En av uppgifterna för matmästarna blir
därför att ordna internationella matlagningsveckor och
demonstrationer av mat från olika håll i världen.
Miljömästarens uppgift blir att driva
Gröna Konsums miljöarbete på den lokala nivån
genom att se till att butiken har ett så brett ekologiskt
sortiment som möjligt och sprida information till kunderna
om detta.
Matmästaren ska vara duktig på både
ekologi och kvalitet och ska kunna göra lokala anpassningar
i butiken. Och förutom att ge matförslag ska matmästaren
så småningom också kunna ge vintips.
– I matmästarnas utbildning ingår
även att få viss kunskap om vin och andra drycker, berättar
Sander Johansson.
Totalt är det 860 konsumanställda som
genomgår utbildningen till matmästare och miljömästare.
Man räknar med att före årsskiftet ska alla landets
420 Gröna Konsumbutiker ha ha en godkänd matmästare,
som klarat av det första av utbildningens tre steg.
|
Utbildning
i tre steg
En matmästare i Gröna Konsum ska vara intresserad av
all mat, oavsett om det handlar om utländsk mat eller husmanskost,
korv, mager mat, glutenfri mat, osötad mat, dyr eller billig
mat.
Utbildningen sker i tre etapper, bland annat på
restaurang Bon Loc i Stockholm. För varje avklarad etapp i
utbildningen får matmästarna en gaffel, som fästs
på arbetskläderna. För att en mätmästare
ska "stiga i graderna" krävs både praktiska och teoretiska
kunskaper.
Utbildningen ska ge kunskap, idéer och
inspiration om mat matlagning, som de sedan ska föra vidare
till kunderna. Matmästarna ska genom kunskap om kvalitet och
hur produkterna kan kombineras hjälpa kunderna till det bästa
köpet.
Matlagning
som hobby
Carina Eriksson är en av tre nyutnämnda matmästare
på Konsumbutiken vid Zinkensdamm i Stockholm. Hon är
dessutom ansvarig för butikens kött- och charkavdelning.
En av hennes huvuduppgifter är alltså
dels att se till att kunderna får det bästa köttet,
dels också får tips om vad man kan göra med det.
– Det var naturligt för mig att försöka
bli matmästare, eftersom jag tycker mycket om matlagning och
har det som en hobby, berättar hon.
– Utbildningen och tjänsten som matmästare
passade alltså mig utmärkt och jag hade faktiskt tidigare
efterlyst något liknande.
Carinas stora matintresse gör det lätt
för henne att ge kunderna nya middagstips. Till exempel om
en kund vill köpa fläskkotlett, men vill pröva på
något annat än att steka den rätt upp och ned eller
panera den före stekningen, vad ger hon då för tips?
– Då skulle jag, eftersom jag är väldigt
förtjust i asiatisk mat, föreslå att man lägger
fläskkotletten i en sukkiyakimarinad och sedan ugnsbakar den.
Det är väldigt gott och det blir dessutom mindre fett
än om man steker den.
En titt i köttdisken visar att den den är
mycket välfylld och att den har en stor variation i utbudet
av artiklar.
– Jag är mån om att hålla en
hög nivå och ha så många olika köttprodukter
som möjligt. Just nu har jag bland annat ett tjugotal KRAV-artiklar
i diskarna, säger Carina Eriksson.
– Tillgången på KRAV-kött är
inte så stor just nu, annars skulle vi ha fler sådana
artiklar.
Mindre tid
– mera snabbmat
Enligt olika undersökningar av bl a Sifo tillbringar det svenska
folket allt mindre tid med att laga mat. En vanlig vardag ägnar
man 14 minuter åt middagen. Längre arbetsdagar och barn
som ska skjutsas iväg till fritidsaktiviteter gör det
allt svårare att få tiden att räcka till.
Detta gör att konsumenterna vill ha mat som
är snabb och enkel att tillaga. Antingen ska middagsmaten vara
halvfärdig, så att den egna arbetsinsatsen minimeras,
eller så är den helt färdiglagad och är klara
att värmas. Tydligast är detta bland yngre människor
upp till 30 år. I denna grupp är det 25 procent som säger
att de har lite eller ingen tid att handla eller laga mat.
Man har flera alternativ till att äta hemlagad
mat. Somliga hoppar helt enkelt över måltiden av tidsbrist,
andra köper snabbmat, som pizza eller hamburgare, på
väg hem från jobbet.
En undersökning visar att av dem som köper
färdiglagade måltider gör 40 procent inköpet
på en pizzeria. Livsmedelsbutikerna har en betydligt svagare
ställning på den växande take-away-marknaden. 17
procent handlar färdiglagat i en butik, medan 13 procent köper
måltiden på en hamburgerrestaurang eller gatukök.
Allt detta medverkar till att kunskaperna om matlagning
och mattraditioner försvinner. Var tredje svensk anser att
de kan för lite om matlagning och speciellt tydligt är
detta bland yngre män och kvinnor.
Något motsägelsefullt kanske, mot bakgrund
av dessa uppgifter, uppgav häromåret 28 procent av svenskarna
att de var intresserade av matlagning. Bakgrunden till detta anses
vara den många matlagningsprogrammen i TV och den stora mängd
kokböcker som utkommit under senare år.
Intresset för att laga mat får sitt
utlopp under helgerna, då många vill kosta på
sig lite lyxigare och mer komplicerade maträtter, som att exempelvis
prova på att använda lammfärs istället för
köttfärs.
Gröna Konsum ser här en roll för
de nya matmästarna, som ska kunna inspirera kunderna till en
matlagning som är enkel och snabb.
|