Coop minskar antalet leverantörer
och pressar priserna

Bistrare tider väntar för en del leverantörer till Coop Sverige, som nu KF kallas. På många varugrupper minskas antalet leverantörer drastiskt. De som är kvar kan istället räkna med större order från Coop. Samtidigt ska enligt vissa uppgifter Coop Norden köpa in 28 procent av sina varor gemensamt för marknaderna i Sverige, Danmark och Norge.

Med den nya inköpspolitiken kan man räkna med att maten blir billigare i butikerna, medan urvalet minskar för konsumenten.
   Positionen som den största aktören på dagligvaruområdet i Norden kommer att bli viktig för Coop Norden. Där menar man att det finns betydande värden att hämta i gemensamma inköp. Redan tidigare har man haft gemensamma leverantörsförhandlingar inom organisationen Intergroup.
   Synergieffekterna och fusionsvinsterna på de gemensamma inköpen kan enligt vissa uppgifter bli uppåt 1,5 miljarder kronor per år. Men fortfarande kommer lokala särarter att finnas kvar, eftersom det finns varumärken som bara är stora i ett av de tre länderna. Där är det då ingen vinst med gemensamma nordiska inköp.
   Inom Coop Sverige arbetar man sedan en tid med att se över de olika varugrupperna på livsmedelsområdet. Det uttalade målet är att ha ett djupare förhållande till färre leverantörer.
   – Vi ska göra leverantörerna till oss lyckliga genom att ge dem större volymer, säger Håkan Heldesjö, färskvaruchef på Coop Sverige.
   – Vår inställning är att Sverige har en för stor flotta av leverantörer på kött- och charksidan.
   Den skärpta inställningen gäller dock inte enbart kött och chark, utan är en generell politik inom färskvarusidan.

Alla inköp centralt

Tidigare har de lokala enheterna, utöver den centrala inköpen, haft vissa möjligheter till egna inköp. Detta kan man sedan några år tillbaka inte längre göra. Alla inköp sker centralt och Coop Sverige har en stark styrning av sina butiker och stormarknader.
   – Vi har en klar arbets- och rollfördelning mellan kategoriorganisationen, som gör inköpen, och enheterna, säger Håkan Heldesjö.
   – Kategoriorganisationen har hand om sortimentet, logistiken och marknadsföringen, medan de olika enheterna koncentrerar sig på att tillfredsställa kunderna, som i slutänden betalar våra löner, så att de väljer oss som inköpsställe.
   Detta betyder dock inte att butikerna är helt utan inflytande på sortimentet.
   – Kategoriorganisationen ska självklart vara lyhörd för butikernas syn på sortimentet, säger Håkan Heldesjö.
   Vilka leverantörer som får vara kvar och vilka som inte längre får sälja sina produkter kan han ännu inte säga.
   – Men några enskilda kommer tyvärr att märka att vi för tillfället lämnar dem för att koncentrera oss på färre och djupare kontrakt. Vi kan på detta sätt göra bättre affärer och resan pågår för fullt.
   – Vi vill poängtera just detta att vi "för tillfället" lämnar dem, eftersom det kan komma situationer där vi återupptar kontakten med vissa företag.
   – För flera företag kan det komma att kännas tufft. Det finns leverantörer där vi står för 60 procent av deras försäljning, medan de svarar för tre procent av vår.

Gott rykte viktigt

De urvalskriterier Coop Sverige använder sig av när det gäller att välja vilka leverantörer som ska få vara kvar handlar framför allt om möjlighet till stora volymer till bra priser. Leverantörerna ska också vara HACCP-godkända. HACCP står för Hazard Analysis Critical Control Points och är ett kvalitetsbegrepp och verktyg för att främja produktionssäkerheten inom livsmedelsbranschen.
   – Vi försöker även göra en framtidsbedömning, om företaget har ett gott rykte på marknaden med mera, berättar Håkan Heldesjö.
   – Vi tror att kunden mindre bryr sig om vem som gjort varan, utan mer ser på pris och kavlitet.
   – När det gäller kundens val i butiken försöker vi så långt det är möjligt att ha olika prisalternativ inom de olika kategorierna. Det vill säga en marknadsledare, en produkt med vårt eget varumärke samt ett lågprisalternativ.
   Även om nu alla inköp till Coop Sverige, och på sikt även Coop Norden, sker centralt behöver det inte betyda att sortimentet är identiskt i alla butiker.
   – Vi driver ju inte detta in absurdum, påpekar Håkan Heldesjö.
   – Självklart vill vi även värna om den lokala produktionen och finns det en produkt som är väldigt stor på en lokal marknad ska vi förstås ha den.
   – I detta fall kommer initiativet till att köpa in produkten från den lokala enheten, men själva inköpet görs ändå centralt.
   – Ser man sedan det hela i ett nordiskt perspektiv finns det ingen ambition att ändra ätandet i de olika länderna.
   – Men inom alla områden där det finns möjlighet att samordna verksamheten kommer vi också att göra det.