Ur Köttbranschen nr 4/02



Text: H-G Larsson

EU-regler gör att de namnskyddade
produkterna försvinner?

 

1986 utfärdade Livsmedelsverket föreskrifter, som definierade vad som egentligen får kallas kött. Samtidigt namnskyddades ett antal produkter. Nu ska Livsmedelsverket se över dessa regler för att anpassa dem till EU-bestämmelser. En följd av detta kan bli att de namnskyddade produkterna försvinner.

Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter, som ibland kallas köttkapitlet, ska kött definieras som skelettmuskulatur, som har befriats från större senor och där fettvävnaden och bindvävnaden är naturligt förenad. Fetthalten får inte vara högre än 25 procent.
    På liknande sätt är det uttalat vad som får kallas fläsk och fett fläsk. Det vill säga skelettmuskulatur från svin, med eller utan svål. Fetthalten för, fläsk ska ligga mellan 25 och 50 procent, medan den för fett fläsk ska vara minst 50 men högst 80 procent.
   I föreskrifterna sägs också att en styckningsdetalj är en detalj av en slaktkropp, som framför allt består av skelettmuskulatur och där det kan förekomma bindväv, fett och ben. Fetthalten kan i detta fall ligga över 25 procent.
   Organ ska enligt 1986-års föreskrifter vara bräss, hjärna, hjärta, lever, lunga, njure och tunga. Vad som ska få kallas köttbiprodukter är också klart uttalat. Det ska vara blod, fettvävnad, svål, bindväv, märg, maskinurbenad köttmassa, blodprodukter och fettgrevar (proteinhaltiga rester av nedsmält djurfett).
   I dessa föreskrifter går Livsmedelsverket också på djupet och definierar ett antal olika produkter. Skinka ska till exempel vara lårmuskulatur från svin – med eller utan ben – och ha naturlig fettväv och bindväv. Köttfärs får bara bestå av malet kött från ett varmblodigt djur och nötfärs, lammfärs, kalvfärs mm får bara bestå av färs från respektive djur. I hamburgare ska det finnas minst 80 procent kött från nötkreatur och kött från huvud och mellangärde får inte ingå. Kassler är en saltad och varmrökt kotlettrad från svin, utan någon karrédel.
   13 charkprodukter är på detta sätt namnskyddade, det vill säga en produkt får inte kallas hamburgare, bacon osv om den inte uppfyller miniminkraven (se lista här intill).

Skydd av lokala specialiteter

Inom EU finns olika sätt att värna om medlemsländernas lokala specialiteter: Skyddad ursprungsbeteckning (SUB), Skyddad geografisk beteckning (SGB) och Garanterad traditionell specialitet (GTS).
   SUB kallas en produkt där produktionen, bearbetning och beredning äger rum inom ett bestämt geografiskt område och präglas av en erkänd och befäst sakkunskap.
   SGB omfattar produkter där man bibehåller anknytningen till ett geografiskt område åtminstone för ett av de olika stadierna produktion, bearbetning och beredning. Dessutom kan produkten dra nytta av ett gott anseende.
   GTS har inte så mycket med ursprunget att göra, utan syftar till att lyfta fram en produkts traditionella sammansättning eller ett traditionellt produktionssätt.
    – Sverige har nyligen begärt och fått godkänt på att falukorv ska omfattas av GTS, berättar Kurt Nykvist från Kött- och Charkföretagen och Swedish Meats.
   Nu ska Livsmedelsverket se över ett antal äldre föreskrifter, bland annat den om den svenska köttdefinitionen – som också brukar kallas köttkapitlet. Det gör man för att anpassa de svenska reglerna till EU:s köttdefinition.
   – När den nuvarande köttdefinitionen infördes var det positivt för både branschen och konsumenterna, säger Kurt Nykvist.
   – Det innebar att vi fick en garanterad kvalitet – det ska vara minst 30 procent lever i leverpastej, bacon ska vara sidfläsk och kasslern ska komma från gris och inte från kyckling, som jag nyligen såg någonstans – och att kunden kunde känna ett större förtroende för kött- och charkprodukterna.
   – Genomförandet av den svenska reglerna innebar att definitionen på några produkter idag skiljer sig mot vad som är vedertaget i andra länder. I Sverige kommer skinkan från låret på svinet, på andra håll kan bog också kallas skinka.
    Sverige är inte ensamt om att ha skyddsregler, det finns även i andra länder. Våra regler är till för svenska företag som verkar i Sverige.
   – Att man nu överväger att ersätta den svenska köttdefinitionen med EU:s definition, behöver i sig inte innebära en försämring. EU:s regler överensstämmer till stor del med de svenska.
   – Men det får heller inte finnas något som enligt EU kan uppfattas som handelshinder. Och där kommer våra namnskyddade produkter in. De regler vi har idag kan ses som ett handelshinder. Och det är ju så att den nationella lagstiftningen tas över av EU:s lagar.

Tryggt att reglerna finns

Det innebär att den svenska köttdefinitionen, inklusive reglerna för namnskyddade produkter, ersätts av EU-regler.
   – Men det är tveksamt om nationella produkter kan vara ett handelshinder, säger Kurt Nykvist.
   – Det vore bra om det kunde komma till stånd en diskussion inom konsumentorganisationerna om vilken köttdefinition vi ska ha i Sverige och om det finns ett intresse av att behålla de namnskyddade produkterna.
   – Från industrins sida kan vi leva både med och utan de nuvarande reglerna, men det är tryggt att de finns. Vi anser dock att konsumenterna måste ha tillfälle att yttra sig innan ett slutgiltigt beslut fattas.
   Louise Ungerth, ansvarig för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, är inte odelat positiv till den eventuella förändringen.
   – Jag skulle beklaga om namnskyddet för de här produkterna försvann, säger hon.
   – Har jag köpt exempelvis hamburgare har jag sluppit titta på innehållsförteckningen för att vara säker på att den innehåller rätt mängd kött. Produkter med lägre kötthalt än den föreskrivna har kallats stekburgare och liknande.
   – Jag har förstått att Livsmedelsverket istället kan komma att hänvisa till den så kallade quidmärkningen, där den karaktärsgivande råvaran anges i procent. Verket menar då att konsumenten kan väga pris mot kvalitet, eftersom köttinnehållet syns på alla ingrediensförteckningar.
   – Från konsumenthåll har vi krävt quidmärkning och eftersom den nu är införd i EUs förordning kanske vi får ta nackdelen med att vissa beteckningar inte längre är skyddade, även om jag inte gillar det. Det kommer hur som helst att krävas en stor informationsinsats, så att konsumenterna uppmärksammar detta i butikerna.
   Quid står för Quantitative Ingredient Declaration, mängddeklaration av en ingrediens eller kategori av ingredienser. Denna princip innebär att det är obligatoriskt med en mängddeklaration av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser för alla sammansatta livsmedel. Man behöver inte ta upp procentsatsen för allt som ingår i produkten, utan man behöver bara mängddeklarera det som avgör kundens val.

Delad syn inom branschen

Många inom kött- och charkbranschen anser att det vore fel att ta bort de namnskyddade produkterna och att man bör verka för att få behålla dessa.
   – Jag har en känsla av att konsumenterna inte har grepp om att produkterna är namnskyddade och där har väl kanske vi i branschen gjort vårt för att förvirra lite, säger Marie Pettersson på Mälar Chark.
   – Men ändå skulle det vara synd om skyddet försvann.
   Sven Cámel på Delsbo Charkuteri är inte heller han positiv till tanken.
   – Jag anser att det här med namnskyddade produkter ska vara kvar, jag skulle inte välkomna en förändring som innebar att de försvann, säger han.
   Per-Ronny Samuelsson, Bromölla Charkuterifabrik, menar att förslaget borde innebära en försvagning av konkurrensmöjligheterna.
   – Konsumenterna har lärt sig och vant sig, så jag anser det vara negativt att ta bort namnskyddet, säger Per-Ronny Samuelsson.
   – En sida av saken är att sådana här förslag alltid innebär en form av kostnad för företagen, till exempel i form av att vi behöver ta fram nya emballage, säger Per Linde på G Möller.
   – Sedan känns det också fel att man är för närgången och går in och petar i reglerna mer än vad som är nödvändigt.
   Även Gunder Eriksson på Siljans Chark anser att man lämna de namnskyddade produkterna i fred.
   – Jag tycker att EU ska vara till för större frågor än det här. Nu har jag en känsla av att man petar i för mycket.
   Tommy Olsson på Ugglarps ser däremot inte så stora faror i att namnskyddet försvinner.
   – Jag känner mig inte så oroad, det verkar mer som om EU anpassar sig till de svenska reglerna, säger han.
   – Dessutom litar jag på att Köttbranschens Riksförbund bevakar detta på bästa sätt.
   Tommy Ögren på Mårtenssons är inne på liknande tongångar.
   – Jag har alltid hävdat att livsmedelsfrågorna inte ska politiseras för mycket. I slutändan är det pengarna och kvaliteten som styr kundens val, säger han.


Fakta namnskyddade produkter
Hamburgare min 80% nötkött
Bacon max 50 % fett
Köttbullar, pannbiff min 60 % kött
Kalvsylta min 50 % kalvkött
Leverpastej min 30 % lever, max 30 % fett
Blodpudding max 20 % fett
Falukorv min 40 % kött, max 23 % fett
Wienerkorv min 45 % kött, max 23 % fett
Köttkorv min 40 % kött, max 23 % fett
Fläskkorv min 40 % kött, max 23 % fett
Frukostkorv min 40 % kött, max 23 % fett
Prinskorv min 45 % kött, max 23 % fett
Rökt medvurst Får inte innehålla kött från mellangärde eller huvud
För alla korvar gäller max 4 % potatismjöl.

 



© H-G Larsson Information AB och respektive fotograf.
E-mail till H-G Larsson Information AB
hans-gunnar.larsson@telia.com

Tillbaka till artikelindex Andra publikationer

Tillbaka till startsidan