Så gör man när man lagar mat

Traditionell matlagning minskar och kunskapen om hur man hanterar och tillagar olika livsmedel hotar att minska i EUs medlemsländer. Därför drar EU-kommissionen nu igång en kampanj för "Säker mat". Kampanjen kommer inte att se ut på samma sätt i alla länder. I Sverige är det konkreta resultatet framför allt utgivandet av boken "Köksskolan", som från grunden ska beskriva hur man lagar mat, samt en webbplats.

Hur och vad äter vi svenskar egentligen? Den frågan har ställts i flera undersökningar gjorda av Sifo, Livsmedelsverket och andra institutioner under senare år.
   Föga förvånande håller våra matvanor på att genomgå en avsevärd förändring. Brist på tid och försämrade matlagningskunskaper gör att för många är det viktigaste att maten är snabblagad.
   Samtidigt vill vi, när vi någon gång har tid, att ätandet ska vara en lustfylld upplevelse - gärna med internationella influenser.
   Tidningen Supermarket presenterade tidigare i år en undersökning som Sifo gjort om matlagningskunnandet i landet. Av kvinnorna i åldersgruppen 25-44 år instämde 85 procent i påståendet "jag är duktig på att laga mat". Männen i samma åldersgrupp var något mer självkritiska och bara 54 procent höll med om att de var bra på att laga mat.
   I undersökningen ställde man också frågan om det var festmat eller husmanskost som man ansåg sig vara bäst på. De allra flesta som deltog i undersökningen, vilken omfattade personer mellan 16 och 74 år, menade att det var husmanskost som man behärskade bäst. Men en grupp ansåg sig vara bättre på att laga festmat, män i åldern 25-44 år.

Tre trender

Enligt en annan Sifo-undersökning finns det idag tre stora trender vad gäller livsmedelskonsumtion: globalisering, övergång från privat till offentlig sfär samt ökade skillnader mellan grupper.
   Med globaliseringen menas de nya internationella matvanorna med hamburgare, pizza, kebab och liknande. En kraftig ökning av uteätandet och större efterfrågan på färdiglagade rätter i livsmedelsbutikerna är exempel på övergången från privat till offentlig sfär.
   Den ökade skillnaden mellan grupper märks bland annat i att en ganska stor grupp konsumenter kan mycket lite om matlagning, samtidigt som andra är mycket kvalificerade. En del människor – särskilt yngre kvinnor – är undernärda. Andra, speciellt medelålders män, går mot en ökad övervikt.
   Just bristen på matlagningskunnande och risken att man hanterar råvaror fel kan i värsta fall både förstöra både en middag och människors hälsa. Och dessa tendenser är inte unika för Sverige, utan kan återfinnas i varierande grad hos EUs övriga medlemsländer. Därför har EU beslutat dra igång en kampanj om matlagning, vilken i Sverige fått beteckningen "Säker mat".

Utbildande

Enligt EU ska kampanjen ska ha en utbildande målsättning och inte bara handla om information. Den ska vidare inte första hand rikta sig till hela befolkningen, utan fokusera på vissa specifika grupper i medlemsländerna.
   – Kampanjen är inte organiserad i detalj från Bryssel, utan den ska anpassas till förutsättningarna i varje land, säger Nicolas Genevay från EU-kommissionen och officiellt ansvarig för "Säker mat".
   – Även om livsmedlen år 2001 aldrig varit säkrare än nu, vill vi utbilda konsumenterna i hur man både förvarar och tillreder maten.
   – Kampanjen ska i princip handla om allt som har med mat att göra.
   I arbetet vill EU att länderna dels använder internet och andra nya media, dels involverar olika konsumentorganisationer.

Stor uppbackning

Totalt satsar EU 36 miljoner kronor på kampanjen, varav Sverige får 2,1 miljoner. I varje land samarbetar EU-kommissionen med organisationer och myndigheter. I Sverige är uppbackningen stor och här deltar bland andra Konsumentverket, LRF, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, Livsmedelshandlarna och Naturvårdsverket i kampanjen.
   – Det är en styrka att så många myndigheter och organisationer kan enas om innehållet i en gemensam matbok där särskild fokus ligger på säker hantering av livsmedlen. Det ger aktionen stor trovärdighet, säger Jerker Sörenson, informations- och avdelningschef på Livsmedelsverket.
   I Sverige används pengarna till att starta webbplatsen www.matplatsen.nu och till att ge ut en kokbok, kallad "Köksskolan".
   – Begreppet Säker Mat börjar redan i primärproduktionen, säger Mary Ann Sörensen från Lantbrukarnas Riksförbund.
   – Det svenska jordbruket håller en hög standard men hanteringen av livsmedel vidare fram i kedjan till konsument är ju mycket viktig, och att informera ungdomar hur de får i sig god, hälsosam och säker mat är det viktigaste av allt. Därför är LRF med i projektet.

Laga mat från grunden

Boken "Köksskolan" skiljer sig en del från andra kokböcker. Författaren Lotta Lundgren försöker här att från grunden berätta hur man lagar mat - vilka köksredskap som är nödvändiga, vilka basvaror som bör finnas i ett kök, hur man gör själva inköpet och vad man ska tänka på vad gäller hygien och förvaring.
   – Idag finns det en enorm tillgång på recept genom mattidningar, TV och kokböcker, samtidigt som kunskaperna i matlagning blivit sämre, säger Lotta Lundgren.
   – Kockar som framträder i TV säger ofta "det här är lätt", samtidigt som jag tror att många tycker i verkligheten tycker att det är ganska svårt. Många gånger förutsätter recepten att man kan laga mat.
   "Köksskolan" riktar främst till dem som saknar eller har små kunskaper i matlagning.
   – Det finns en grundkunskap hos den äldre generationen som ofta saknas hos de yngre och det är den kunskapen som denna bok vill lyfta fram, säger Lotta Lundgren.

Få "vanliga" recept

Att kalla "Köksskolan" för en kokbok känns för övrigt inte helt rätt. Boken innehåller nämligen bara ett 10-tal receptet i traditionell mening, uppdelat i ingredienser och hur man går till väga med tillagningen.
   Däremot är den fullspäckad med råd och praktiska tips om hur livsmedel ska hanteras. Här finns ett kapitel om nöt-kalv-vilt, ett om griskött, ett om lamm, ett om kyckling och så vidare. Insprängt i den löpande texten hittar man dock också en del recept. I kapitlet om lamm finns det, för att ta ett exempel, mångordigt beskrivet hur man tillreder en lammgryta.
   Kapitlen är uppdelade enligt formeln veta-laga-smaka-spara. Det vill säga fakta om livsmedlen, hur man kan tillaga maten, tips på hur den kan ätas samt hur man förvarar den. När det gäller kyckling till exempel finns en detaljerad beskrivning med 12 teckningar hur en kyckling kan styckas.
   När det gäller griskött får man veta att det alltid ska serveras helt genomstekt och i kapitlet om nötkött får man bland annat veta vilka styckningsdetaljerna är.
   – Det är sällan människor blir sjuka av dålig mat, vanligare är att man drabbas av olika åkommer på grund av att maten är dåligt tillagad, säger Bertil Norbelie, generaldirektör i Livsmedelsverket.
   – Vi vet att ungdomar idag lagar allt mindre mat och istället använder mer och mer halvfabrikat. Vår förhoppning är att "Köksskolan" ska ändra på detta.
   "Köksskolan" trycks i 26 000 exemplar, men kommer inte att kunna köpas i bokhandeln. Däremot finns den att beställa bland annat från Livsmedelsverket, Konsumentverket och Sveriges Konsumentråd. Den ska också finnas med i IKEAs startpaket samt säljas i Hemköps butiker.
   – Vi ska också försöka sälja in boken till olika matutbildningar, säger Bertil Norbelie.

Webbplats

Tidigare har de organisationer och myndigheter som står bakom Säker mat-kampanjen startat webbplatsen Matplatsen (www.matplatsen.nu). I början av juni sker en nystart av denna webbplats och den kommer då att innehålla information om allergier, antibiotika, BSE, genteknik och mycket annat.
   Det kommer även att finnas en avdelning på sajten som beskriver "Köksskolan" samt länkar till annan relevant information.