|
Korven på
museum
Vår kära vän korven befann sig
i centrum under en dag i slutet av utställningsperioden för
"Tidernas mat" på Nordiska Museet. Avsmakning, korvtillverkning
och en rejäl dos av korvens ärorika historia stod på
programmet under "Korvens dag".
I sanning en kulturgärning! Det var det spontana intrycket
när man som besökare under "Korvens dag" på Nordiska
Museet först möttes av ett stånd med Bullens Pilsnerkorv.
Bullens pilsnerkorv är den äldsta produkten
i sitt slag i Sverige idag och har inte förändrats sedan
den lanserades 1953. Etiketten och receptet är desamma som
vid lanseringen. Under en period lär det till och med ha funnits
ett "Bullens Pilsnerkorv-sällskap". Förmodligen är
det den enda korven som haft en egen fanclub.
Efter avsmakning av korven kunde utställningsbesökarna
gå vidare och stifta bekantskap med flera betydligt nyare
korvsorter under denna "Korvens dag", som var en av de sista större
aktiviteterna under en årslång utställning om våra
matvanor.
Tidernas mat
Under cirka ett år har man på Nordiska Museet i Stockholm
kunnat besöka en utställning kallad "Tidernas mat". Utställningen,
som upphörde den 30 september och var producerad i samarbete
med 30-årsjubilerande Allt om mat, var en slags resa genom
matkulturen sedan 70-talets början.
"Tidernas mat" beskrev både hur "hårdvaran",
det vill säga glas, bestick och liknande, och hur själva
maten har förändrats på 30 år. Hur matvanorna
har förnyats, inte minst genom internationell påverkan,
men också genom att allt färre har möjlighet att
lägga ner någon större tidsmängd på matlagning.
Våra matvanor har också påverkats
av att vi idag är mer än tidigare medvetna om vad vi äter,
att antalet restauranger har vuxit och därmed har också
antalet krogbesök ökat. Vidare har vi idag mycket mer
frukt och grönt att välja bland i butikerna och så
har ju det svenska folkets vinkunnande vuxit enormt.
De här faktorerna var utgångspunkten
i utställningen, vars bas var tre stationer som representerade
1970-talet, 80-talet och 90-talet. Var och en av stationerna präglades
av den tid de skulle beskriva: början av 70-talet, mitten av
80-talet och slutet av 90-talet.
Vid varje station fanns tidstypiskt dukade bord,
med konstgjord mat men med glas, porslin och husgeråd från
respektive period. 70-talets fonduegrytor och 80-talets köksmaskiner
fanns bland det som kunde ge en liten nostalgikick. Allt om Mat
bidrog med recept ur tidningen från respektive årtionde.
Under utställningsperioden ordnades ett antal
temadagar. En dag handlade det om "Bordets nöjen", med tips
och information om dukning och porslin. Det anordnades vinprovning
och en "Dryckens dag".
"Ostens dag" och "Brödets dag" var andra
temadagar och så fick förstås allas vår
räddare i nöden (vem har inte i flygande fläng slängt
i sig en korv med bröd när tiden inte räckt till
för en riktig lunch) sin speciella stund i rampljuset under
"Korvens dag".
Korvkultur
"Korvens dag" hade Akademien för De Sköna Korvarna, eller
i dagligt tal Korvakademien, som medarrangör och det blev en
dag då besökarna kunde möta charkuterister, matlagare
och många andra som sätter korvkulturen högt. Deltog
gjorde också elever från den livsmedelstekniska utbildningen
vid Enskede Gårds gymnasium i Stockholm, som visade hur man
tillverkar och stoppar korv.
Detta gjorde man i utställningens framtidskök,
som hade den modernast tänkbara utrustning. Här fanns
bland annat luftkylt kylskåp och frys samt induktionshäll
och ugn med ångfunktion. Kylskåpet kunde också
fungera som datacentral.
Bland de nyare korvsorter som demonstrerades fanns
Scans kryddiga falukorvar, den ena med smak av vitlök, den
andra med tomat och jalapeno.
Förra året utsåg Korvakademien
Jan Lindvall från Lindvalls chark till Årets
Charkuterist. Han segrade med Tsatsikigrill och denna förevisades
nu under "Korvens dag". Tsatsikigrill påminner om frukostkorv
till utseendet och är smaksatt med bland annat vitlök
och dill.
1999 utsågs Salchichas Don Carmelo från
G Möller till det årets bästa korv. Det är
en röd spansk korv av grovmalet nötkött och även
den kunde man få sig en smakbit av.
Korvens historia
Under dagen berättade också professor Sven Lindgren
från Livsmedelsverket om korvens långa historia.
När jag sätter tänderna
i en salami kan jag känna samma smak som kung Nebukadnessar
eller de romerska härförarna. De åt också
salami, sa Sven Lindgren.
En utredning som gjordes under förra året
visade att det fanns flera miljarder att tjäna på ett
långtgående samarbete mellan de tre nordiska kooperationerna.
Det är bland annat den utredningen som legat som grund när
man fattat beslutet om hur Coop Norden ska byggas upp.
Förr var korv en handelsvara och man
måste tidigt ha lärt sig hur fermentation med mjölksyrebakterier
fungerar för att korvarna skulle kunna hålla sig länge.
Förmodligen kände redan de gamla
sumererna till detta.
Sven Lindgren påpekade också att korvkulturen
skiljer sig åt en del i Europa.
I länderna vid Medelhavet föredrar
man en kryddigare korv, med vi längre norrort gärna röker
våra korvar, sa han.
Många nya korvsorter har letat sig
till Sverige under senare år och idag har vi ett roligare
sortiment än för 20 år sedan.
Korven är ibland orättvist baktalad,
idag har många korvar en hög andel kött i sig och
ju mer köttråvara, desto bättre korv.
Allt om Mats chefredaktör Håkan
Larsson kunde berätta att öl visserligen kanske passar
bäst som dryck till korv, men att vissa viner också går
bra.
Bland ölsorterna han rekommenderade var "1820"
från Pripps.
Det bör vara en frisk syrlighet i
drycken, eftersom det finns fett i korven. Till korv som tillagas,
som falukorv och isterband, är ett lageröl bra, som "1820",
berättade han.
Till rökta korvar och korvar med mycket
smak passar en ale bra, till exempel Samuel Adams Boston Ale.
När det gäller vin är vitt
oftast ett bättre val än rött, fortsatte Håkan
Larsson och föreslog ett Alsacevin, "Tokay Pinot Gris Réserve"
för 84 kronor (varunummer 2899).
Men det finns även röda viner som går
bra till korv, fick vi veta. italienska "Bardolino Classico", 62
kronor och varunummer 2329, är ett sådant.
|