 |
| KFs Utvecklingscentrum, på Hornsgatan i
Stockholm, bildades formellt i november 1992 och placerades som en
ledningsstab direkt underställd VD i KF/KD AB. |
KFs Utvecklingscentrum har varit en lyckad satsning för
övertaliga.
Detta konstateras i en rapport från en undersökning
av Utvecklingscentrums verksamhet som gjorts av tre forskare.
Den omfattande förändring som konsumentkooperationen
genomgått sedan 1992 har inte kunnat genomföras utan konsekvenser
för de anställdas befattnings- och anställningstrygghet.
De anställda som blev uppsagda från sina anställningar
blev under sin uppsägningstid anställda på KFs Utvecklingscentrum
(UC).
Sex fast anställda utgjorde kärnan på
UC, dit också 17 handledare knöts.
De övertaliga som flyttade över till UC fick
stöd med utbildning, projekt, jobbsökning mm för att underlätta
övergång till andra arbeten.
Det övergripande målet var att hitta ett
arbete utanför KF för så många som möjligt
av dem som blev övertaliga i förändringsprocessen.
Många resurser
På Hornsgatan 54 i Stockholm, där UC fortfarande
är i högsta grad aktivt, ställdes en rad specialist- och
handledarresurser till de övertaligas disposition. De gavs fri tillgång
till företagshälsovård, som har funnits till hands vid
krisreaktioner. En präst från Maria Magdalena församling
har lett cirklar i livsåskådningsfrågor.
Ett servicecentrum för jobbsökning har varit
en annan central resurs. På UC har också funnits och
finns fortfarande en kontorsarbetsplats med en dator direkt kopplad
till arbetsförmedlingens databas över lediga arbeten.
Under åren har också en kontaktperson från
arbetsförmedlingen kontinuerligt besökt UC för att ge aktuell
arbetsmarknadsinformation.
Regelbundet har UC lämnat dokumentation till Trygghetsfonderna
över hur många anställda som överförts till
UC, antalet jobbsökande och hur många som lämnat UC.
Resultatet av UCs arbete t o m maj 1998 är att
av 880 överflyttade tjänstemän har 75 % fått en lösning
för framtiden.
Forskning om UCs verksamhet
1995 gavs tre forskare fil dr Kerstin Isaksson
vid Arbetslivsinstitutet, fil dr Pär Pettersson och doktorand
Johnny Hellgren vid Psykologiska institutionen på Stockholms
universitet i uppdrag att följa och utvärdera verksamheten
vid UC.
Forskarna skulle bland annat söka svar på
vad UC betytt för de övertaliga, om synen på företaget
och arbetet hade förändrats, hur de sociala relationerna fungerar
och hur man ser på framtida förändringar.
|
Man undersökte
fyra grupper anställda: uppsagda som fått nytt arbete,
uppsagda som under tiden på UC inte fått nytt arbete,
avtalspensionärer och fortsatt anställda.
Vad gäller värderingen av UC är resultatet
genomgående positivt. De uppsagda som fått nytt arbete
är mest välvilliga, men även de som inte fått
något nytt jobb och de som fortsatt inom KF ligger högt
i undersökningen.
En fråga gällde innehållet i UCs
arbete. De som deltog i undersökningen fick bland annat bedöma
kurserna och stödet från handledarna.
Här gavs UC genomgående goda betyg. Bäst
betyg fick utbudet av kurser och utbildningar. På en femgradig
skala, där fem var högsta betyg, fick UC 4,1 som helhetsomdöme.
|
|

Utvecklingscentrums chef sedan starten har varit Thomas Björnér.
|
Helhetsintrycket av undersökningen
blev att UC har varit en lyckad satsning, både i förhållande
till de mål man satt upp för verksamheten och i förhållande
till de alternativ som varit tänkbara om UC inte funnits.
Det är roligt att det vi gjort tagits emot så
positivt av de övertaliga, särskilt med tanke på att de
befunnit sig i en minst sagt omvälvande situation, säger Thomas
Björnér, chef vid UC sedan starten.
Då strukturförändringsarbetet fortfarande
pågår inom konsumentkooperationen fortsätter UC sin verksamhet.
Den fasta personalstyrkan utgörs idag av fem personer plus två
handledare.
Text: H-G Larsson
Foto: Bosse Carsing
Arbetet inom UC bedrivs i tre steg. I det första
steget arbetar handledaren och den övertalige tillsammans fram
en insikt om de egna förutsättningarna. Där analyseras
bl a personlig läggning och starka och utvecklingsbara sidor.
I steg 2 skapas de verktyg och den kunskap som behövs för
att på ett effektivt sätt nå ut på arbetsmarknaden.
Här beskrivs bl a hur ansökningsbrev sammanställs och hur man gör en personpresentation.
I steg 3 fokuserar man på hur marknaden kan bearbetas, hur man skapar och utnyttjar ett kontaktnät och hur man finner de icke utannonserade befattningarna.
|
|
 |