Radio Nord Topp 20
– kort artistbiografi

Fats Domino


 

Fats Domino
Riktigt namn: Antoine Dominique Domino
Född: 26 februari 1928 i New Orleans, Louisiana, USA

Fats Domino torde vara ett av de allra största namnen i rockhistorien, även om han aldrig blev riktigt lika stor i Sverige som han var i exempelvis USA och England. Under främst 1950- och 1960-talen hade han en mängd hits och lär ha sålt runt 65 miljoner skivor, en siffra som bara överträffas av Elvis Presley när det gäller artister som var aktiva under den här perioden.

Han började sjunga och spela piano som barn på sitt modersmål, som var franska. När han var 10 år började han uppträda för publik och vid 14 års ålder slutade han skolan för att istället börja arbeta på en fabrik på dagarna och sjunga på klubbar på kvällarna. Där hörde orkesterledaren Dave Bartholomew honom och i mitten av 1940-talet började Fats Domino spela med Dave Bartholomews orkester. Bartholomew och Fats kom senare att skriva många hits tillsammans.

1949 fick Fats Domino ett skivkontrakt och hans första inspelning blev en traditionell Louisianasång, "Hey La Bas". Men den gavs inte ut direkt, utan hans första skivsläpp blev istället "The Fat Man", en sång som ursprungligen handlade om droger, men nu gavs en mer rumsren text. "The Fat Man" blev snabbt populär och gick upp på andra plats på R&B-listan under 1950. Låtens namn blev sedan också Fats smeknamn.

De följande åren fick han en rad hits på R&B-listan. 1950 blev "Every Night About This Time" nummer 5 som bäst och 1952 fick han sin första etta med "Goin' Home". Mellan 1950 och 1955 hade Fats Domino 13 låter på R&B-listan i USA. 1955 fick han så sin första placering på poplistan med "Ain't That A Shame", som kom upp på tionde plats på poplistan och första plats på R&B-listan. Pat Boone gjorde snabbt en cover på låten, med vilken han hamnade på första plats på poplistan.

Efter "Ain't That A Shame" hade Fats Domino hela 76 låtar på poplistan mellan åren 1955 och 1968 och 47 låtar på R&B-listan under samma period. Här är några av dem: "All By Myself" (plats 1 på R&B-listan, 1955), "I'm In Love Again" (3 på poplistan, 1 på R&B-listan, 1956), "Blueberry Hill" (2 på poplistan, 1 på R&B-listan, 1956), "Blue Monday" (5 på poplistan, 1 på R&B-listan, 1956), "I'm Walkin'" (4 på poplistan, 1 på R&B-listan, 1957), "It's You I Love" (6 på poplistan, 2 på R&B-listan, 1957), "Whole Lotta Loving" (6 på poplistan, 2 på R&B-listan, 1958), "I Want To Walk You Home" (8 på poplistan, 1 på R&B-listan, 1959), "Be My Guest" (8 på poplistan, 2 på R&B-listan), "Walking To New Orleans" (6 på poplistan, 2 på R&B-listan, 1960), "Let The Four Winds Blow" (15 på poplistan, 2 på R&B-listan, 1961).

Fats Dominos sista visit på listorna kom 1968 med hans version av Betaleslåten "Lady Madonna" den hamnade som bäst på plats 100 på poplistan i USA.

Fats Domino gjorde en del turnéer på 1970- och 1980-talen, men idag stannar han mest hemma i New Orleans. När orkanen Katrina härjade New Orleans i augusti 2005 var Fats Domino saknad under några dagar och på sina håll trodde man att han kanske tillhörde dem som omkommit under orkanen. Det visade sig sedan att han hade räddats av en helikopter från kustbevakningen, men att hans hus hade förstörts. Det håller nu på att återuppbyggas.

På Radio Nords Topp 20: "Let The Four Winds Blow" (11 veckor), "Jambalaya" (8 veckor), "The Twist Set Me Free" (2 veckor).

Tillbaka          Listplaceringar