|
December
26
|
Jul i Polen
I alla tider har människorna i Polen kombinerat
religionen med familjetraditioner under julen. Att ge presenter
är bara en liten del av julfirandet, istället lägger
man ner mycket arbete på mat och att dekorera hemmen.
Men tomten, Sankt Nicolaus, finns med i bilden
och han kommer med presenterna före middagen på julafton.
Enligt traditionen på vissa håll i Polen ska man börja
äta när den första stjärnan tänds på
himlen. Men på julafton arbetar man halva dagen och eftersom
det blir mörkt tidigt är det svårt att följa
den regeln, utan middagen serveras senare på kvällen.
Den första stjärnan som syns på
julafton kallas Gwiazdka, lilla stjärnan, och ska påminna
om Betlehemsstjärnan. Många brukar stå vända
med blicken mot den mörknande himlen och vänta på
att få vara den första som ropar "Stjärnan!".
Julmiddagen, Wigilia, är årets mest
genomarbetade måltid. Namnet Wigilia kommer av det latinska
ordet vigilare som betyder vaka.
Ett traditionellt polskt julfirande ska följa
ett stort antal regler. Bland annat lägger man några
strån halm under bordsduken eller under bordet, vilket ska
erinra om stallet som Jesus föddes i och en plats vid bordet
reserveras för en eventuell främling som knackar på.
Vid en Wigilia ska det inte serveras något
kött, men måltiden kan ändå vara mycket festlig.
Minst elva rätter ska det finnas, men oftast finns det mer
än så. Helst ska det dock vara ett udda antal rätter
för att det kommande året ska bli så lyckosamt
som möjligt.
Vilka rätter som finns på bordet varierar
mellan olika delar av Polen, men vissa rätter finns med på
nästan alla julbord: en kaka med vallmofrön, rödbetssoppa,
katrinplommonmunkar och nudlar med vallmofrön är exempel
på detta.
Julafton avslutas som i många andra länder
med att man går i midnattsmässan.
Fakta: I Stockholms län bor 13 011 personer
som har sitt ursprung i Polen.
|
|
December
27
|
Vad var Betlehemsstjärnan?
En komet, ett ufo, en nova, Jupiter och Venus - eller
något som inte går att förklara? Inom vetenskapen
diskuteras av och till vad som ligger bakom legenden om Betlehemsstjärnan
som visade de tre vise männen vägen till Betlehem. Här
är några vetenskapliga förklaringar till fenomenet.
Jupiter och Venus
Vid några tillfällen vid vår tideräknings
början inträffade vad som inom astronomin kallas en konjunktion.
Det är när två himlakroppar synbart kommer så
nära varandra att de ser ut att smälta ihop.
Genom att studera de kända historiska händelser
som finns omnämnda i Bibeln räknar man idag med att Jesus
inte föddes år 1 utan mellan år 8 och år
4 f kr. Och år 7 f kr inträffade flera sådana konjunktioner
mellan planeterna Jupiter och Venus. För dem som befann sig
i "Österlandet", som de tre vise männen kom från,
såg det ut som om den "sammansmälta" himlakroppen lyste
över det som idag är Israel. Det finns de som nu menar
att detta är den troligaste vetenskapliga förklaringen
till Betlehemsstjärnan.
Halleys komet
En annan förklaring som förs fram ibland är att Betlehemsstjärnan
skulle vara en komet som rörde sig över himlen. Närmast
till hands ligger då Halleys komet, som rundade solen år
11 f kr. Detta vet man eftersom den kometen har en "tidtabell" som
den följer genom århundradena. År 11 f kr anses
dock vara lite för tidigt för att passa in i historien.
Dessutom anser historiker att kometförklaringen inte är
så gångbar, eftersom fenomenet var känt vid denna
tid och kometerna ansågs förebåda olycka.
Nova
En exploderande stjärna, en nova, skulle vara en troligare
kandidat, men ingenting tyder på att det förekom några
novor vid denna tid i historien.
Frågan är om vi någonsin får veta vad
som låg bakom himlafenomenet Betlehemsstjärnan. Det är
nog istället så, att vi själva var och en väljer
den förklaring som passar oss och vår personliga tro
bäst.
|
|
December
28
|
Jul i Ryssland
För dem som tillhör den ortodoxa kyrkan i Ryssland har julen ännu inte brutit ut. Där tillämpar man ännu den julianska kalendern, vilket gör att man ligger 13 dagar efter Sverige och övriga länder som använder den greogorianska kalendern. Därför infaller julen i Ryssland den 6 januari.
Sankt Nikolaus är ett mycket populärt helgon i Ryssland och än idag är den ryska formen av Nikolaus ett av de mest populära pojknamnen.
Måltiden på julaftonen innehåller inget kött men är festlig ändå. På alla julbord i familjer där man följer den ortodoxa traditionen ska det finnas en speciell gröt, kutya. Den görs på vete eller något annat sädesslag, honung och vallmofrön. Det sädesslag som ingår ska symbolisera hopp och odödlighet, medan honungen och vallmofröna står för lycka och framgång. Gröten äts från en gemensam tallrik, vilket symboliserar enighet. I en del familjer slänger man upp sked av gröten i taket och fastnar den där kommer det bli en bra honungsskörd.
På sina håll i Ryssland brukar man efter julaftonens gudtjänst bära ljus och facklor i en procession runt kyrkan. När man gått ett varv runt kyrkan går man in i denna igen och fortsätter med att sjunga julsånger och psalmer. Därefter går man hem och äter en sen julaftonsmiddag.
Fakta: I Stockholms län bor 3 350 personer som
har sitt ursprung i Ryssland.
|
|
